Samband mellan psykisk ohälsa och ungdomsbrottslighet
Det finns en tydlig koppling mellan utåtagerande beteende och ungdomsbrottslighet. Men även psykisk ohälsa i form av depression och ångest kan kopplas till en ökad risk för unga att begå brott, visar Linn Perssons forskning.
Bor i Malmö
Född år 1990
Disputerade 2026-04-10
vid Malmö universitet
Mental health problems and youth offending. Findings from a community-based, longitudinal study
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag har en kandidat och en master i kriminologi. Samtidigt som jag studerade kriminologi jobbade jag inom socialpsykiatrin, så jag har kontinuerligt träffat många individer med psykisk ohälsa. Jag fick möjlighet att se hur det jag studerade var applicerbart i verkligheten, och det ökade intresset för just de frågorna. Jag tycker också att det är väldigt intressant med psykisk ohälsa, som utöver att det är kopplat till kriminologi också är kopplat till andra frågor som har med livskvalitet, hälsa och välmående att göra. Min vision var också att forska om något som skulle kunna användas praktiskt.
Vad handlar avhandlingen om?
− Jag har undersökt vilket samband psykisk ohälsa har med ungdomsbrottslighet, och har tittat på två dimensioner av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa går att definiera på lite olika sätt, som exempelvis utifrån kliniska diagnoser. Men i avhandlingen så har psykisk ohälsa mätts efter upplevda problem. Det innebär att man inte behöver vara diagnostiserad för att kunna skatta att man faktiskt upplever problem. Det kan vara fördelaktigt eftersom många människor upplever problem utan att ha en diagnos. Vilket är något som jag också har kunnat se i mina data. Jag har framför allt tittat på utåtagerande, eller externaliserande problem, samt internaliserade problem, alltså problem som riktas utåt och inåt.
− Avhandlingen består av fyra delstudier där jag har tittat på utveckling över tid. Hur kriminalitet och ungdomsbrottslighet utvecklas, om de utvecklas gemensamt eller om det skiljer sig åt. I en delstudie tittar jag på vilka samband det finns mellan psykisk hälsa och brott bland tjejer. Jag tittar också på vad jag kallar negativa livshändelser. Om en person har varit med om något, exempelvis blivit mobbad i skolan eller har blivit utsatt för något brott eller en kränkning. Vi vet att de problemen kan kopplas till senare brottslighet, och jag har undersökt om psykisk ohälsa medierar dem − alltså om det är så att en person är med om något jobbigt och utvecklar psykisk ohälsa senare, och att det egentligen är det som leder till brottslighet. Den sista delstudien handlar om vilken effekt det har på brottslighet om en ungdom får stöd från till exempel socialtjänsten eller vården.
Jag blev överraskad av att det var så starka och tydliga samband mellan externaliserande problem och ungdomsbrottslighet.
Linn Persson
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Att externaliserande problem visade sig vara starkt kopplade till ungdomsbrottslighet i alla fyra delstudier. Det är väldigt tydligt att den typen av problem, som hyperaktivitet och uppförandeproblematik − som till exempel kan vara kopplade till neuropsykiatriska diagnoser − har en stark koppling till ungdomsbrottslighet. Det är belagt i tidigare forskning också.
– De internaliserande problemen, som exempelvis depression och ångest, vet vi mindre om eftersom tidigare forskning har visat att de inte verkar vara lika kopplade till brottslighet som externaliserande problem. Men vi kunde se att de problemen faktiskt verkar kunna ha koppling för ungdomsbrottslighet också. Så man ska inte förbise de internaliserande problemen, för där kan det finnas viktiga samband. Men jag vill också lyfta fram att sambanden är komplexa. Det är ofta andra faktorer som samspelar med psykisk ohälsa, som sociala relationer, miljö, skola, familj och vänner. Det är också viktigt att säga att det inte är deterministiskt − att man utför brott bara för att man har en viss diagnos eller ett visst problem.
Vad överraskade dig?
− Jag blev överraskad av att det var så starka och tydliga samband mellan externaliserande problem och ungdomsbrottslighet.
Vem har nytta av dina resultat?
− Det talas väldigt mycket om prevention i den politiska debatten, och om 13-åringar som ska i fängelse. Då är det viktigt att komma ihåg att många barn som är i allvarlig grov kriminalitet har någon form av psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att involvera BUP mer in det preventiva arbetet, och de kan absolut ha nytta av forskningsresultaten.
− Skolan är en viktig del av det brottsförebyggande arbetet också, och där är det viktigt att man fångar upp individer, och att det finns kompetens att identifiera de här problemen. Vi vet att sämre skolprestationer kan öka risken för utveckling i kriminalitet. Därför är det viktigt att skolan arbetar aktivt med att stötta upp barn och unga som har behov av specialpedagogik och stöd för att skolgången ska bli lyckad.