Källtexter ger insikter om historiebruk

Fakta

Jenne Fröding Reyes

Bor i Karlstad
Född 1981

Disputerade 2026-02-27
vid Karlstads universitet

Avhandling

Historiebruk i klassrummet. En frågedriven undervisningsintervention i gymnasieskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad historiker och historielärare från Nicaragua. Men det var först när jag flyttade utomlands som jag hörde talas om vissa saker som – trots att Nicaragua då var en demokrati – aldrig togs upp i den nationella historieundervisningen, till exempel ett folkmord mot urbefolkningen som begicks på 1980-talet. Det gjorde mig intresserad av historiebruk, alltså hur historien används för olika syften i samtiden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan undervisning och elevers lärandeprocesser om historiebruk. Jag har gjort en intervention med frågedriven undervisning (FDU) om Columbusstatyerna i en klass på ett yrkesgymnasium. I interventionen fick eleverna ta ställning till om statyerna skulle rivas eller bevaras med utgångspunkt från källtexter som belyste olika epoker och perspektiv på Columbus. Sedan har jag med hjälp av lärar- och elevgruppsintervjuer, inspelningar av elevdiskussioner samt studier av klassrumsmaterial och examinationsuppgifter undersökt vilka lärandeprocesser som synliggjordes i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att samhällets bild av historien genomsyrade undervisningen och elevernas lärande om historiebruk. Många elever drog till exempel paralleller mellan Columbus och Hitler, vilket jag tolkar som att de var okunniga om kolonialismen och tog hjälp av något som det talades mer om i deras omgivning: andra världskriget. Samtidigt såg jag att interventionen gav dem en mycket större förståelse för varför vissa grupper ville riva Columbusstatyerna medan andra ville bevara dem.

– Min studie visar att det är viktigt att dra ner på takten i undervisningen och låta eleverna brottas med olika källor och perspektiv. Detta är dock en komplex form av undervisning, där lärarna behöver hantera elevernas olika förutsättningar och värderingar samt reflektera över hur eleverna, undervisningsmaterialet och de själva påverkas av sin historiska kontext.

– Ett annat resultat var att det fanns tydliga genusskillnader hos eleverna: killarna såg Columbusstatyerna som en del av historien som borde få vara kvar, medan tjejerna tyckte att det var dags att synliggöra andra typer av personer – exempelvis personer som hade blivit utsatta för rasism. Jag såg också att många elever hade svårt att skilja mellan rasism, xenofobi och diskriminering. Det ligger i linje med tidigare forskning som visar att man pratar väldigt lite om rasism i den nordiska skolan.

Jag såg också att många elever hade svårt att skilja mellan rasism, xenofobi och diskriminering. Det ligger i linje med tidigare forskning som visar att man pratar väldigt lite om rasism i den nordiska skolan.

Jenne Fröding Reyes

Vad överraskade dig?

– Elevernas styrka och uthållighet. Läraren var lite orolig för att klassen inte skulle klara uppgiften på grund av bristande läsvana. Många elever i dagens skola är också vana vid att hela tiden skynda vidare till nya ämnen – inte att gå på djupet med ett ämne på egen hand. Men min studie visar dock att det går om de bara får förutsättningar och tid för det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Historielärare. När jag presenterade min avhandling märkte jag att det fanns ett sug bland lärarna efter att stanna upp och reflektera i stället för att bara skumma ett ämne och gå vidare. Avhandlingen tyder också på att det finns behov av läromedel som inte reducerar bort historiens komplexitet samt mer forskning om undervisning om historiebruk.