Självständighet, delaktighet och kommunikation kärnan i undervisningen av elever med IF
Oavsett vilket undervisningsinnehåll som lärare väljer för elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF, så är det alltid fokus på förmågorna självständighet, delaktighet och kommunikation. Det visar Jonny Wågers forskning.
Bor i Karlstad
Född år 1984
Disputationsdag 2026-04-17
vid Örebro universitet
Didaktiska perspektiv på undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Undervisningens innehåll och motiv
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag arbetade som speciallärare med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning. Ganska snabbt märkte jag att man med ganska små medel kunde göra stor skillnad för de här eleverna. Genom att de exempelvis fick tillgång till alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, kunde de bli delaktiga i större utsträckning. Jag kände att jag verkligen kunde göra skillnad och började föreläsa, skriva läromedel, och sedan påbörjade jag forskarutbildningen.
Vad handlar avhandlingen om?
− Om vilket undervisningsinnehåll som får utrymme för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns en dikotomi mellan omsorg eller akademiskt innehåll, framför allt i forskningen, när det handlar om vad man anser att eleverna ska få möta. Det ville jag undersöka och problematisera i praktiken. I studien har jag observerat och intervjuat lärare samt undersökt deras didaktiska val med fokus på vilket undervisningsinnehåll som privilegieras.
Lärarnas motiv handlade alltid om att eleverna skulle bli självständiga och delaktiga i olika sammanhang.
Jonny Wåger
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Mina resultat visar att uppdelningen mellan omsorg eller akademiskt innehåll inte alls är påtaglig. Det finns snarare ett ömsesidigt beroende mellan de här två undervisningsinnehållen.
− Jag kunde också se att oavsett vilket ämnesområde eller undervisningsinnehåll som lärarna valde, så var det tre förmågor som alltid återkom när de skulle motivera sina didaktiska val. De var självständighet, delaktighet och kommunikation. Om vi exempelvis tar ämnet matematik, så skulle motivet till undervisningen kunna vara att eleverna behöver matematik för att klara fortsatta studier, eller att matematiken har ett egenvärde. Men lärarnas motiv handlade alltid om att eleverna skulle bli självständiga och delaktiga i olika sammanhang. Att de exempelvis skulle kunna handla på egen hand i en affär och på så vis vara delaktig i en samhällskontext.
− Jag upptäckte också att lärarna jobbade väldigt mycket med hållbar utveckling och de globala målen för att eleverna skulle få chansen att vara solidariska mot sina medmänniskor och mot naturen. Det introducerade ett nytt perspektiv i undervisningen, som inte bara handlar om elevens individuella utveckling, utan också om en samhälls- och en världskontext.
Vad överraskade dig?
− Att de globala målen och hållbar utveckling är så centrala i undervisningspraktiken och i lärarnas didaktiska val. Utöver att tala om undervisningen som en mänsklig rättighet har lärarna tagit ett steg till för att elever med IF ska vara fullvärdiga samhällsmedlemmar. Där ingår det inte bara att vara föremål för solidaritet, utan också att de ska få vara aktiva subjekt eller ha agens i ett större perspektiv. Det kan tilläggas att det här är ett litet urval, men avhandlingen visar ändå på nya perspektiv som är värda att reflektera kring och undersöka vidare.
Vem har nytta av dina resultat?
− Framför allt lärare och annan personal i anpassad skola, eftersom jag har ett praktiknära intresse. Men min förhoppning är också att det kommer att forskas vidare på det som jag har bidragit med.