Kontroversiella samhällsfrågor kan väcka oro hos lärarstudenter
Undervisning om kontroversiella samhällsfrågor kan väcka oro hos lärarstudenter. Det visar Victoria Williamssons avhandling, där en ämnesdidaktisk modell tagits fram som stöd.
Bor i Karlstad
Född 1985
Disputerade 2026-05-08
vid Karlstads universitet
Undervisning om kontroversiella samhällsfrågor. Lärarstudenters tillämpning av en ämnesdidaktisk planeringsmodell i samhällskunskap på gymnasiet
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Min bakgrund är som lärare i samhällskunskap och svenska som andraspråk. Jag har erfarenhet av att undervisning blivit känsloladdad när det handlat om politiska frågor. När jag började arbeta på lärarutbildningen bar jag med mig frågan om hur man kan förbereda lärarstudenter på detta, som jag ibland själv tyckt varit svårt att hantera. Jag upptäckte att det finns ett forskningsfält som heter kontroversiella samhällsfrågor.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen handlar om hur man kan förbereda lärarstudenter på att undervisa om kontroversiella samhällsfrågor i samhällskunskapsundervisning på gymnasiet. Jag har designat och utvecklat en ämnesdidaktisk planeringsmodell som lärarstudenterna använder och studerar sedan vilka didaktiska val de gör och vilken medborgarbildande potential som finns.
En utmaning är att lärarstudenter uttrycker oro över om de är neutrala.
Victoria Williamsson
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ett av resultaten är den didaktiska modellen. Det är ett redskap för att undervisa om känsloladdade, omtvistade och politiska samhällsfrågor med målet att analysera, värdera och ta ställning i en politisk och känsloladdad fråga. Ett exempel ur innehållet i modellen är kriterier för att välja en kontroversiell samhällsfråga.
– Lärarstudenterna väljer både samhällsnära och elevnära samhällsfrågor som exempel på kontroversiella samhällsfrågor. Elevnära frågor är sådana som ligger nära elevernas värld och väcker deras intresse. Där är det en utmaning vilken ämneskunskap som kommer till uttryck. För de samhällsnära frågorna, exempelvis en aktuell nyhet, är utmaningen att knyta an till elevernas värld för att skapa engagemang.
– En utmaning är att lärarstudenter uttrycker oro över om de är neutrala. Det kan ta sig i uttryck i att man inte riktigt känner sig bekväm med att fördjupa perspektiv på grund av oro för vad som är okej att säga i klassrummet, eller oro för att bemöta hårda elevkommentarer. Det tyder på att det är svårt att skilja mellan att vara neutral och opartisk. Vi lärare ska inte vara neutrala utan har i uppdrag att stå upp för demokratiska principer, däremot ska vi vara opartiska och skildra samtliga sidor av en politisk fråga. Det finns en viktig distinktion mellan att vara neutral och att vara opartisk.
Vad överraskade dig?
– Begreppet kontroversiella samhällsfrågor är tämligen brett, och det skulle behöva definieras tydligare. Ur ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv är det viktigt att lärare vet vad det är för typ av fråga de hanterar i klassrummet och vad det får för implikationer för undervisningen.
Vem har nytta av dina resultat?
– I första hand riktar jag mig till lärarutbildningar i Sverige och lärarstudenter. För verksamma lärare i samhällskunskap kan avhandlingen också ge en bild av hur undervisningen av kontroversiella samhällsfrågor kan gestaltas och vilka utmaningar som kan finnas.