Svenska för högstadiet och gymnasiet

• Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill och så många gånger du vill.
• Avsluta gärna passen med en reflektionsstund utifrån nedladdningsbart frågematerial, totalt ca 40 min.
• Planera för fortsatt arbete efter konferensen utifrån en mall för handlingsplan, ca 15 min.

1. Den litterära kanon i Sverige – hur påverkas svenskämnet?

För första gången någonsin har en statligt sanktionerad svensk kulturkanon tagits fram, och debattens vågor har gått höga. Frågorna är många och åsikterna kring innehållet är ännu fler, men vad står egentligen på spel i kampen om kanon? Ta del av en föreläsning som ger svensklärare begrepp och verktyg för att diskutera och använda kanon på ett kritiskt och kreativt sätt tillsammans med kollegor och elever.

• Vilka kommer konsekvenserna att bli för lärarutbildningen och skolans svenskämne? 
• Hur förhåller sig kulturkanon till Skolverkets läslistor? 
• Hur har kanon hanterats i andra länder och tider?

Magnus Persson

PROFESSOR I LITTERATURVETENSKAP

Magnus Persson är professor i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Malmö universitet. Hans forskning kretsar kring litteraturdidaktik, kulturstudier och (auto)etnografi, och han utsågs av regeringen till ledamot i Läsrådet 2022–2024. Tillsammans med professor Ylva Lindberg driver Magnus forskningsprojektet Den litterära kanon i Sverige: Konsensus och konflikt i utbildningspolitik, offentlig debatt och pedagogisk praktik (Vetenskapsrådet 2025-2028).

Ylva Lindberg

PROFESSOR I PEDAGOGIK

Ylva Lindberg är professor i pedagogik med inriktning språk- och litteraturdidaktik vid Jönköping University. Hon har lång erfarenhet av undervisning och utveckling av lärarprogrammet och ämnesinriktningen svenska. Ylvas forskning kretsar kring hur en digital, medietät och global värld förändrar lärandepraktiker inom språk och litteratur. Tillsammans med professor Magnus Persson driver hon forskningsprojektet Den litterära kanon i Sverige: Konsensus och konflikt i utbildningspolitik, offentlig debatt och pedagogisk praktik (Vetenskapsrådet 2025-2028).

2. En meningsfull grammatikundervisning

Grammatik kan upplevas som någonting abstrakt som är svårt att både lära sig och undervisa om. Det är inte självklart för alla elever vad grammatikundervisning egentligen ska vara bra för, och hur grammatiken kan bli en användbar resurs i svenskämnet. Hur kan grammatiken göras meningsfull, för att bygga språkligt medvetna skribenter och kritiska läsare?

Ta del av en undervisningsmodell som inte stannar vid ordklasser och satsdelar, utan fokuserar på vilka effekter språkliga val kan få i texter. Föreläsningen presenterar också aktuell forskning om hur lärarstudenter, varav flera kommer direkt från gymnasiet, reflekterar kring grammatik i skolan.

Kajsa Thyberg

LEKTOR I SVENSKA SPRÅKET

Kajsa Thyberg är lektor i svenska språket vid Linköpings universitet. Hon undervisar om grammatik på ämneslärarprogrammet och hennes senaste forskning handlar om hur grammatik kan integreras i svenskämnets olika delar. Kajsa har en språkvetenskaplig bakgrund och är medförfattare till boken Skolgrammatik med betydelse (2026), avsedd för lärarutbildningen samt verksamma lärare i svenska.

3. Säkrare bedömning av grupparbeten

Grupparbete är en väl etablerad undervisningsform i svenskundervisningen, som utifrån forskning visat sig ha positiva effekter på utvecklandet av elevers ämneskunskaper, sociala färdigheter och samarbetsförmåga. Trots fördelarna upplever många lärare bedömningen som problematisk och komplex. Vem har egentligen gjort vad, och hur vet vi vad de olika eleverna har lärt sig efter avslutat arbete? Dessutom upplever eleverna ofta att bedömningen är orättvis.

I en forskningsstudie har elever och lärare på gymnasiet intervjuats om sin upplevelse av grupparbetsbedömning i svenskundervisningen. Föreläsningen beskriver de centrala problem som har identifierats, och presenterar en modell för säkrare bedömning.

Johan Forsell

FIL.DR I PEDAGOGIK

Johan Forsell är fil.dr i pedagogik och arbetar som lektor vid Linköpings universitet. Hans forskning fokuserar på frågor om kunskapsbedömning i bland annat gruppsammanhang och vid muntliga prestationer. Johan har en bakgrund som legitimerad gymnasielärare och journalist. Utöver det har han författat läromedel inom sociologi och kommunikation. Johans avhandling Lärares och elevers erfarenheter av grupparbetsbedömning i gymnasieskolan – Möjligheter, utmaningar samt konsekvenser för validitet, reliabilitet och rättvisa (2025) valdes till favorit av Skolportens lärarpanel.

4. Språksociologi i klassrummet: Om ungdomars språkbruk och språklig variation

Att ungdomar varierar sitt språkbruk beroende på sammanhang, plats och samtalspartner är väl belagt i forskningen. Dialekter, sociolekter och olika register är dock inte tecken på bristande språkförmåga utan resurser för att markera tillhörighet, identitet och positionering. Men vad betyder den språkliga variationen i praktiken – och hur kan man som lärare förhålla sig till den variation som finns i klassrummet?

Föreläsningen utgår från språksociologisk forskning och ett nyligen avslutat forskningsprojekt om värmländska gymnasieungdomars språkbruk och samtal om språk, identitet och anknytning till platser. Under föreläsningen presenteras dels aktuella forskningsresultat om ungdomars språkbruk, dels verktyg för att förstå och hantera språklig variation i skolmiljön.

Denny Jansson

DOKTORAND I SVENSKA SPRÅKET

Denny Jansson är doktorand i svenska språket och arbetar vid Örebro universitet. Hans forskning kretsar kring ungdomars språkbruk, dialekter och uppfattningar om språket i bruk. Han har tidigare arbetat som ämneslärare i svenska och som journalist.

5.Kommer skrivandet någonsin att bli detsamma?

AI-baserade språkverktyg som ChatGPT förändrar snabbt villkoren för skrivande, både i skolan och i samhället i stort. Men vad händer med elevers skrivprocesser när text kan genereras, bearbetas och återkopplas med hjälp av AI? Och hur kan lärare förhålla sig till tekniken på ett sätt som både tar vara på möjligheter och synliggör pedagogiska och etiska utmaningar?

Föreläsningen utgår från ett pågående forskningsprojekt som undersöker hur AI påverkar skrivandet bland elever i högstadiet och gymnasiet. Projektet kartlägger vilka AI-verktyg elever och lärare använder, hur relationen mellan skribent och teknologi kan förstås, och hur AI påverkar delar av skrivandets olika delprocesser. Vad kan denna utveckling innebära för skrivundervisning, för vår syn på vad det innebär att kunna skriva, och för elever med läs- och skrivsvårigheter?  

Eva Lindgren

PROFESSOR I SPRÅKDIDAKTIK

Eva Lindgren är professor i språkdidaktik vid Umeå universitet. Hennes forskning handlar framför allt om skrivande, skrivundervisning, språk och demokrati. Hon är projektledare för forskningsprojektet Kommer skrivandet någonsin att bli detsamma? (Vetenskapsrådet 2024–2027).

Åsa Wengelin

PROFESSOR I SVENSKA SPRÅKET

Åsa Wengelin är professor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Hon forskar om läsning och skrivning som kognitiva processer, med särskilt fokus på skrivprocesser, skrivsvårigheter och hur olika skrivteknologier påverkar och stödjer skrivande.

 

6. Svenskämnesdidaktik i AI-eran

Idag använder en majoritet av svenska elever artificiell intelligens varje vecka, vilket får stora konsekvenser för hur svensklärare kan och bör undervisa. Hemuppgifter blir mer rättsosäkra, och vissa elever tappar motivationen att träna på skrivande när AI kan skapa texter på sekunder. AI-verktygen är ofta svåra att föra in i undervisningen på ett balanserat sätt, men samtidigt är tekniken en del av framtiden och någonting som vi behöver förhålla oss till.

Så hur kan och bör en AI-anpassad svenskundervisning se ut? Föreläsningen ger praktiknära förslag på hur AI kan användas i klassrummet, och diskuterar möjligheter och utmaningar med de nya verktygen.

Fredrik Livijn

LEG. LÄRARE OCH IT-PEDAGOG

Fredrik Livijn är IT-pedagog och lärare i svenska och religion på Österåkers gymnasium. Han är också föreläsare med fokus på AI och har skrivit boken AI för svensklärare (2025).

7. Ett likvärdigt betygssystem – beslutade förändringar och vägen framåt 

Från den 1 juli 2028 införs omfattande förändringar i betygssystemet. Syftet med förändringarna är att skapa ett mer rättvist, likvärdigt och transparent betygssystem som bättre speglar elevernas faktiska kunskaper, för att minska skillnader mellan skolor och motverka betygsinflation. Det nya betygssystemet kommer bland annat att innebära en ny betygsskala, ett nytt system för nationella prov/slutprov och en modell för att kalibrera meritvärden. Ta del av en föreläsning som beskriver 

• hur ni på bästa sätt kan förbereda er på er skola.
• vilka förändringar som kommer att genomföras
• hur det nya systemet krokar i intentionerna med GY25 
• vilken effekt som förändringarna förväntas få på svenskämnet.

Anna Karlefjärd

UTBILDNINGSLEDARE

Anna Karlefjärd är fil.lic och idag anställd som utbildningsledare vid rektorsutbildningen vid Karlstads universitet. Hon har en bakgrund som lärare och utvecklingschef och har varit delaktig i framtagandet av Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning, grundskolans reviderade kursplaner samt Betygsutredningens betänkanden 2020 och 2025. Anna har lång erfarenhet av att arbeta med rektorer och huvudmän gällande systematiskt kvalitetsarbete och förbättringsarbete.