Förskollärares syn på barn och lärande påverkar undervisningen
Hur förskollärare ser på barn och lärande ligger till grund för vilka bildningsmöjligheter som barnen i förskolan har. Det visar Anna Wahlgrens forskning.
Bor i Lund
Född år 1982
Disputerade 2026-04-24
vid Linnéuniversitetet
Bildning mellan styrning och frihet. En explorativ studie av förskolans undervisningspraktiker ur ett kritiskt läroplansteoretiskt perspektiv
Varför blev du intresserad av ämnet?
− Jag var intresserad av hur vi ser på barn, lek, kunskap och kunskapsutveckling. Det finns naturligtvis också tankar om klass och tillgänglighet med i botten. Frågor om hur vi reglerar barn, ger dem frihet och begränsar dem, vad de får leka med och hur de får leka. Jag var också väldigt intresserad av undervisningsbegreppet. Vad är egentligen undervisning i förskolan, och leder all undervisning till bildning? Det är en slags sammanvävning av olika frågor som resulterade i min avhandling.
Vad handlar avhandlingen om?
− Om hur vi kan förstå bildning som en plats i tid och rum ur ett teoretiskt perspektiv. Jag har tittat på förskolans undervisning och har använt det som exempel för att kunna förstå bildning teoretiskt.
Vad är egentligen undervisning i förskolan, och leder all undervisning till bildning?
Anna Wahlgren
Vilka är de viktigaste resultaten?
− Min intention har framför allt varit att försöka nyansera förskolan som bildningspraktik genom att applicera ett begreppet som jag har konstruerat som jag kallar för bildningens tids- och platsdimension. Min avhandling visar att det är lärarnas agerande och deras förutsättningar som ligger till grund för vilken sorts bildningsmöjligheter som blir möjliga för barnen i förskolan. Hur de ser på barnen och deras lärande öppnar också upp för olika sorters bildningspotential.
− Jag har låtit förskollärare filma sin undervisning, och sedan har vi tillsammans gått igenom filmerna och diskuterat hur de tänkte innan och efter, vad ville de åt och vad det fanns för läroplansmål. Med hjälp av exemplen visar jag hur man kan agera för att skapa tids- och platsdimensioner för bildning i förskolan.
Jag har inte velat säga exakt hur lärarna ska göra. Det är ju upp till varje förskolegrupp att själv bestämma. Men jag använt min empiri som exempel för visa hur det kan se ut.
Vad överraskade dig?
− I själva arbetet var det framför allt hur otroligt engagerade förskollärarna och hela personalgruppen var. Trots att de hade ganska många olika svåra förutsättningar så visade de ett enormt engagemang i barnen och undervisningen.
− Jag tycker också att det är intressant att lyfta, i relation till forskarsamhället, att jag blev extremt överraskad över hur svårt det är att skriva en teoretisk avhandling om förskolan. Jag var inte beredd på att det skulle vara så otroligt mycket motstånd. När man forskar om förskolan förväntas man undersöka något mer praktiknära. Teoretiska studier ska röra andra, lite svårare och komplexa områden. Förskolan reduceras ofta till något väldigt banalt trots att det är en extremt komplex verksamhet.
Vem har nytta av dina resultat?
− Politiker och forskarsamhället. Självklart kan även praktiker få ut något av avhandlingen.