Fysisk samvaro räcker inte för integration

Fakta

Joakim Billevik Gerdås

Bor i Jönköping
Född år 1992

Disputerade 2026-05-29
vid Örebro universitet

Avhandling

Ungas rörelser i den segregerade staden. Om vardagsmobilitet, gränser och gränsövergångar

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är socionom i botten och intresserar mig för hur sociala problem skapas. Jag har också jobbat i så kallade marginaliserade bostadsområden. Där blev jag uppmärksam på att ungdomarnas rörlighet var annorlunda och att få ungdomar utifrån besökte områdena. Samtidigt såg jag att ungdomarna som bodde där trots allt var ganska rörliga – tvärtemot många fördomar som säger att de lever isolerat och aldrig besöker centrum.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ungdomar från bostadsområden med olika socioekonomisk status förstår sin stad och rör sig i den. Jag har även undersökt hur detta påverkas av faktorer som kön, modersmål och typ av bostadsområde. I mina delstudier har jag låtit nära 100 elever i årskurs 9 rita en mental karta av sin stad ur minnet samt markera hur de rör sig på en verklig karta. Dessutom har jag gjort djupintervjuer med tio elever. Som analysredskap har jag använt sociologiska begrepp från de franska teoretikerna Pierre Bourdieu och Henri Lefebvre.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att fördomarna om att ungdomar i marginaliserade bostadsområden är mindre rörliga inte stämmer. Mina resultat visar att ungdomar från välbärgade områden är mycket mer isolerade: de rör sig förvisso längre bort från hemmet, men nästan uteslutande i miljöer som socioekonomiskt liknar de egna. Ungdomar från marginaliserade områden rör sig kortare sträckor, men exponeras för fler miljöer med en annan socioekonomisk status.

– Jag kunde dock se att en omfattande rörlighet inte behöver innebära att man har fler vänner i andra områden – det går alltså inte att dra likhetstecken mellan rörlighet och integration. Det finns mötesplatser som kan leda till integration, till exempel arenor för idrott och kultur, men det finns också mötesplatser där ungdomarna bara delar yta utan att interagera med varandra, till exempel resecentrum och offentliga torg.

När det gäller skolan vill jag särskilt lyfta slutsatsen att fysisk närhet inte behöver överbrygga sociala avstånd. Det behövs också en social infrastruktur som främjar tillit och samarbete.

Joakim Billevik Gerdås

Vad överraskade dig?

– Hur få ungdomar som faktiskt har vänner i områden som är socioekonomiskt annorlunda än det egna bostadsområdet. Egentligen handlar det ju inte om deras egen socioekonomi, utan det är deras föräldrars sociala mönster som går i arv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Kommuner, stadsplanerare och verksamheter som arbetar med unga. Min förhoppning är att resultaten ska ge dem en mer nyanserad förståelse av platsens betydelse vid samhällsplanering. När det gäller skolan vill jag särskilt lyfta slutsatsen att fysisk närhet inte behöver överbrygga sociala avstånd: det räcker inte att placera ungdomar med olika bakgrund tillsammans i klassrummet utan det behövs också en social infrastruktur som främjar tillit och samarbete mellan dem.