Olika syn på övergångar

Fakta

Josefin Ånger

Bor i Umeå
Född 1991

Disputerade 2026-05-29
vid Umeå universitet

Avhandling

Övergångens osynliga karta. En studie av diskursen om övergången från mellanstadiet till högstadiet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började med att jag i slutet av min lärarpraktik deltog i ett stadieöverskridande utvecklingsprojekt om undervisningen i SO-ämnena. Då började jag fundera över ämnesdidaktiska aspekter av övergången från mellanstadiet till högstadiet, vilket ledde vidare till ett intresse för hur denna övergång ska förstås i allmänhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur övergången från mellan- till högstadiet förstås av lärare, hur den beskrivs i policy och vilka effekter detta kan få för skolverksamheten. Jag har dels intervjuat lärare från 16 olika skolor, individuellt eller i fokusgrupper, dels gått igenom nationella och lokala policydokument. Sedan har jag tolkat mina data med diskursanalys.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att övergången från mellan- till högstadiet förstås på olika sätt: i termer av förändringar som eleverna möter, i termer av aktiviteter som förbereder eleverna för dessa förändringar eller i termer av en överlämning av information mellan stadierna. Alla de här förståelserna är dock ganska avgränsade i tid: lärarna beskriver att övergången varar till mitten av höstterminen i årskurs 7, trots att elever ofta kan behöva ett helt läsår på sig att anpassa sig till högstadiet.

– Dessa förståelser av övergången påverkar vilka elever som uppmärksammas. När man betonar förändringarna eller aktiviteterna tänker man oftast på alla elever. När man betonar överlämningen av information tänker man däremot framför allt på dem som har identifierats som elever i behov av särskilt stöd. Då finns en risk att man glömmer bort att övergången kan skapa utmaningar även för andra elever. De olika synsätten riskerar också att leda till att olika skolor och lärare jobbar med övergången på olika sätt, vilket är ett likvärdighetsproblem.

Lärarna beskriver att övergången varar till mitten av höstterminen i årskurs 7, trots att elever ofta kan behöva ett helt läsår på sig att anpassa sig till högstadiet.

Josefin Ånger

Vad överraskade dig?

– Att det är ett så starkt specialpedagogiskt fokus på övergången – något som hänger samman med den starka betoningen på överlämningen av information. Det leder till att de vanliga lärarna ofta hamnar i bakgrunden, trots att nästan alla delar av deras arbete påverkas av övergången.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med övergångar i skolan – såväl skolpersonal som de som utvecklar policy. Jag tänker att mina resultat kan användas som utgångspunkt för diskussioner om vad som är viktigt i en övergång, vilket förhoppningsvis kan leda till en större samsyn och att man erbjuder ett bredare stöd till eleverna under längre tid. Jag tycker även att lärarutbildningen borde fokusera mer på övergångarnas betydelse.