Stor potential att förbättra elevers källanvändning

Fakta

Josefin Hellman

Bor i Stockholm
Född 1979

Disputerade 2026-06-05
vid Södertörns högskola

Avhandling

Att utveckla källanvändning. Undervisning i akademiskt skrivande i gymnasieskola och högre utbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som gymnasielärare och har jobbat som skrivhandledare i högre utbildning i många år. När jag var gymnasielärare tyckte jag att det var svårt att veta vad jag skulle undervisa om i akademiskt skrivande. Jag funderade också på om man borde koppla undervisningen till enskilda ämnen eller fokusera på det som var ämnesgemensamt. De frågorna ville jag ta reda på mer om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad man ska lägga krutet på när man bara har några timmar på sig att undervisa om akademiskt skrivande: Vilka kunskaper är mest kritiska? Avhandlingen bygger på tre studier där jag har intervjuat gymnasieelever och högskolestudenter om hur de erfar akademiskt skrivande. Den teoretiska utgångspunkten är fenomenografisk, vilket innebär att man beskriver hur en grupp erfar något på olika sätt – när man ser skillnaderna så kommer man också åt vilka aspekter som är kritiska att undervisa om. I en fjärde variationsteoretisk studie har jag sedan testat de här kritiska aspekterna i praktisk undervisning i gymnasieskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har identifierat nio aspekter som är kritiska för en utvecklad källanvändning, vilka går att omsätta direkt i praktisk undervisning. Jag har också identifierat fyra olika sätt att se på källanvändning – från att betrakta den som ytlig formalia till att förstå att det är en process där man väljer innehåll från källtexten utifrån det egna syftet. Det senare är ganska komplexa saker, men min avhandling visar att det finns en stor potential att undervisa om dem: på bara en lektion lärde sig eleverna att urskilja kritiska aspekter och att skriva på ett helt annat sätt än tidigare.

– Avhandlingen bidrar till att synliggöra källanvändningens komplexitet. Det är till exempel tydligt att nyckelaspekter som referenshantering och den egna rösten är ämnespräglade redan i gymnasieskolan. Detta är viktigt att förmedla till eleverna – annars kan de få för sig att det beror på bristande kunskaper när lärare ger olika rekommendationer i olika ämnen.

Jag hade vaggats in i en föreställning om att akademiskt skrivande inte var lika komplext där, men gymnasieeleverna behövde få syn på precis samma saker som studenterna i högre utbildning.

Josefin Hellman

Vad överraskade dig?

– Att källanvändningen var så ämnesberoende redan i gymnasieskolan. Jag hade vaggats in i en föreställning om att akademiskt skrivande inte var lika komplext där, men gymnasieeleverna behövde få syn på precis samma saker som studenterna i högre utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare som ger skrivuppgifter där man ska sammanfatta och dra slutsatser av källor. Avhandlingen ger många konkreta exempel på hur lärarna kan lägga upp lektioner i akademiskt skrivande för att synliggöra kritiska aspekter. Och det behöver inte vara särskilt svårt – ofta räcker det att skruva lite på den befintliga undervisningen.