Normer påverkar barns tillhörighet i förskolan

Fakta

Karin Rang Larsson

Bor i Kalmar
Född år 1976

Disputerade 2026-06-12
vid Linnéuniversitet

Avhandling

Att bli någon bland andra. Barns tillhörighetsprocesser i förskolans diskursiva praktiker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som förskollärare har jag alltid funderat över tillhörighetsprocesser: Vem får vara med och inte? Kan vi göra något för att påverka det? I bagaget finns också mina egna och mina tre barns erfarenheter från skolan. Så när min dåvarande handledare introducerade mig för ett internationellt forskningsprojekt som handlade om yngre barns tillhörighet i skolan så är det klart att jag blev intresserad.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka barn som får vara med i förskolan och vad som villkorar det. För att vidga perspektivet har jag inte bara tittat på relationerna mellan barnen och mellan barn och lärare, utan också på samhällets värderingar och vad som styr förskolan som organisation. Mina data är intervjuer, videoinspelningar samt fältanteckningar från två förskolor i socioekonomiskt olika områden. Som analysredskap har jag använt diskursanalys och den brittiska sociologen Nira Yuval-Davis teori om tillhörighetens politik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När det gäller barnen själva påverkar framför allt ålder, kön, språk, social förmåga och familjebakgrund vem som får vara med. Det är till exempel tydligt att pojkar vill leka med pojkar och flickor med flickor. Tillhörighetsprocesserna kan också styras av hur socialt kompetenta barnen är, hur duktiga de är i det svenska språket eller vilka kläder de har: om du och jag har tröjor som är köpta i samma affär så tycker vi om varandra och kan leka hela dagen.

– Men normer på olika nivåer påverkar också vem som får vara med. Det handlar dels om lokala normer som skapas på förskolan, i hemmet och närsamhället, dels om vad som politiskt beslutas i styrdokument och av huvudmannen. De politiska villkoren avgör till exempel hur mycket barnen kan vara med i förskolans verksamhet, och de som deltar mest har en fördel i tillhörighetsprocesserna. Ibland kan normerna krocka, som när förskolan anställer modersmålsstödjare som ska tala arabiska med barnen samtidigt som vårdnadshavarna vill att barnen ska tala svenska.

Det finns en romantiserad bild av att alla barn får vara med som jag tror att man behöver ifrågasätta.

Karin Rang Larsson

Vad överraskade dig?

– Att det har en så stor betydelse hur lång tid barnen vistas på förskolan. De som kommer tidigt på morgonen har till exempel lättare att vara med, eftersom barnen grupperar sig tidigt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att resultaten kan användas på förskollärarprogrammen och andra utbildningar inom pedagogik för att diskutera normer. Verksamma i förskolan och politiker kan också ha nytta av att fundera över frågor om tillhörighet – det finns en romantiserad bild av att alla barn får vara med som jag tror att man behöver ifrågasätta.