Digitala läsprov mäter inte bara läsning
Digitala läsprov ställer fler krav på eleverna än pappersbaserade prov, och gynnar socioekonomiskt starka elever. Det visar Elpis Grammatikopoulous studie av de internationella läsförståelseundersökningarna Pirls och e-Pirls. Nu har hennes avhandling valts till lärarpanelens favorit.
DIGITALA PROV ÄR något som ligger i tiden. Det konstaterar forskaren Elpis Grammatikopoulou, aktuell med en avhandling om just digitala prov kontra pappersbaserade.
– Flera internationella kunskapsmätningar har bytt till digitalt format, och i Sverige är vi på väg att digitalisera de nationella proven. Vi ser också att digital läsning tar en allt större plats i skolan och vardagslivet, säger Elpis Grammatikopoulou.
I studien har hon fokuserat på frågan om digitala läsprov mäter samma sak som pappersbaserade läsprov, eller om de delvis mäter olika förmågor.
Ifall proven mäter olika förmågor påverkar det om det går att jämföra resultaten i kunskapsmätningar över tid. Det är också en rättvisefråga, menar forskaren:
– Om vissa elever får bättre resultat på grund av sina digitala färdigheter – inte på grund av sin läsförmåga – så måste vi fråga oss om det verkligen ska vara så.
I sin avhandling, Paper and digital reading assessments. Exploring aspects of validity using PIRLS and ePIRLS, har hon jämfört elevers resultat i de internationella läsförståelseundersökningarna Pirls och e-Pirls från år 2016, när samma elever fick göra både ett pappersbaserat och ett digitalt läsprov.
De viktigaste resultaten är att de digitala läsproven inte mäter exakt samma sak som de pappersbaserade. Läsning på skärm kräver ett annat sätt att navigera i texten och är i högre grad icke-linjär där läsare rör sig mellan delar av texten, till exempel mellan webbsidor med länkar.
Proven är alltså inte helt jämförbara.
– Det innebär att vi behöver undersöka vilka ytterligare krav de digitala läsproven ställer på eleverna – och sedan ta ställning till om dessa krav bör finnas med i läsprov eller inte.
En statistiskt signifikant skillnad var att det digitala formatet gynnade elever med en starkare socioekonomisk bakgrund. Samtidigt var de digitala lästesten bättre på att förutsäga elevernas studieframgång i senare årskurser – särskilt i engelska.
– Det skulle kunna bero på att elever som är duktiga på det digitala lär sig engelska bättre, eftersom den digitala världen ju är engelskspråkig.
Elpis Grammatikopoulou konstaterar att det är viktigt att till exempel Skolverket, som har fått i uppdrag att digitalisera de nationella proven, beaktar vilka ytterligare förmågor som krävs för att klara digitala prov.
– Jag hoppas att mina resultat kan bidra till debatten om digitala tester.
Forskare: Elpis Grammatikopoulou
Avhandling:Paper and digital reading assessments. Exploring aspects of validity using PIRLS and ePIRLS
Disputerade: 25 februari 2026
Lärosäte: Göteborgs universitet
LÄRARPANELENS MOTIVERING:
”Elpis Grammatikopoulous avhandling visar att digitala och analoga läsprov bygger på samma läsförståelse, men att digitala prov även kräver färdigheter i navigering och källsammanställning. Forskningen problematiserar provens likvärdighet och belyser hur digitalisering påverkar vad som mäts, vilket väcker frågor om rättvisa och validitet.”
Till varje nummer av Skolportens magasin väljer Lärarpanelen ut de mest läsvärda avhandlingarna från de senaste månaderna.En av dem utses till favorit.
Mer om Lärarpanelens favorit och om Lärarpanelen hittar du här!
Artikeln är tidigare publicerad i Skolporten nr 4/2026! Skolportens magasin
Läs mer
Skolporten nr 4/2026
Skolporten nr 3/2026
Skolporten nr 2/2026
Skolporten nr 1/2026
Skolporten nr 6/2025
Skolporten nr 5/2025
Skolporten nr 4/2025
Skolporten nr 3/2025
Läs mer om Skolportens magasin!
Elevhälsa
Åk F–Gy Höstlovsforum Grundskola
Åk F–9