Rektorer är mer förhandlare än beslutsfattare

Fakta

Alex Mäkiharju

Bor i Vasa, Finland
Född år 1992

Disputerade 2026-05-22
vid Åbo Akademi

Avhandling

Exploring Non-Affirmative Curriculum Leadership. Finnish principals’ mediations between curricular ideals and practical realities in cross-curricular teaching

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Egentligen har jag aldrig brunnit för vare sig ämnesövergripande undervisning eller ledarskap, utan det var min handledare som föreslog det här ämnet. Men ju mer jag jobbade med det, desto mer intressant blev det. Det är fascinerande att se hur olika policyer sipprar ner i skolans organisation och hur olika nivåer samspelar med varandra. Jag tycker också att det är intressant att man lägger ett så stort fokus vid enskilda individer, trots att det är så många andra saker som spelar in.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur man i Finland förverkligar läroplanens krav på att skolan ska ha ämnesövergripande undervisning: Hur ser det ut på olika skolor? Hur förhåller sig rektorer till kravet? I avhandlingen har jag intervjuat rektorer på högstadienivå vid sex olika skolor. Min teoretiska ingång är så kallad icke-affirmativ teori, som här handlar om vilket ledarskap som behövs för att eleverna ska kunna bli självständiga, kritiskt tänkande individer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolledarskap inte enbart kan förstås som något som utövas av en person eller en organisatorisk nivå – det beror lika mycket på vilka förutsättningar som finns på nationell, kommunal och lokal nivå. Implementeringen av ämnesövergripande undervisning påverkas till exempel av att det saknas tid och organisatoriska strukturer för att arbeta ämnesövergripande. Därtill kommer kulturella aspekter som att ämneslärare helst undervisar sina egna ämnen och ofta inte har fått någon fortbildning om hur man kan arbeta ämnesövergripande.

– Rektorerna beskrev sitt arbete som en förhandling mellan olika förväntningar, intressen och förutsättningar. De uppgav att en nyckel till att uppfylla läroplanens krav på ämnesövergripande undervisning var att presentera en meningsfull helhet som kunde engagera lärarna och få kommunen att avsätta tillräckliga resurser.

Skolledarskap kan inte enbart förstås som något som utövas av en person eller en organisatorisk nivå – det beror lika mycket på vilka förutsättningar som finns på nationell, kommunal och lokal nivå.

Alex Mäkiharju

Vad överraskade dig?

– Att rektorerna beskrev utmaningarna med att införa ämnesövergripande undervisning så lika. Det tyder på att det finns strukturella problem som gör att den finska läroplanen inte riktigt fungerar som det är tänkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att mina resultat kan ge rektorer och lärare en större förståelse för att utmaningarna de möter inte bara kan lösas med individuella beslut. Avhandlingen påminner också kommunala beslutsfattare om att de även är pedagogiska aktörer: hur resurser fördelas och tid schemaläggs har ett pedagogiskt värde. Och på nationell nivå visar resultaten vilka förutsättningar som behövs för att en läroplan ska kunna implementeras.