Formativ återkoppling i matematikundervisning. En studie av elevers engagemang i återkopplingsprocesser

Abstrakt

Formativ återkoppling är en viktig aspekt av matematikundervisning och kan bidra till utveckling av elevers matematiska kompetens. För att återkoppling ska stödja lärandet behöver elever engagera sig i formativa återkopplingsprocesser, men så sker inte alltid. Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen för vad som har betydelse för variationer i elevers engagemang i formativa återkopplingsprocesser i matematikundervisning, med särskilt fokus på elevernas perspektiv. Avhandlingen omfattar två kronologiskt genomförda delstudier. Delstudie I är en licentiatuppsats. I denna delstudie genererades data genom ljudinspelning av 15 gymnasieelevers utsagor i semistrukturerade intervjuer. Syftet var att undersöka deras upplevelser av och användning av skriftlig respons, vilken utgick från deras lösningar på två problemlösningsuppgifter. Delstudie II redovisas i två publicerade vetenskapliga artiklar. I denna delstudie genererades data genom videoinspelning av återkopplingssituationer, i vilka 15 lågstadieelever fick respons på sina resonemang i matematik när de arbetade med en problemlösningsuppgift. Elevernas upplevelser följdes därefter upp en dag senare med hjälp av stimulated recall i semistrukturerade intervjuer. Deras engagemang i den formativa återkopplingsprocessen observerades och undersöktes dels i återkopplingssituationen, dels genom de semistrukturerade intervjuerna. För att fördjupa förståelsen för vad som har betydelse för variationer analyserades data med fokus på betydelsen av individuella faktorer i relation till elevernas självreglering och målorientering samt deras uppfattningar om vad lärande i matematik innebär och om lärarens respektive elevernas roller i matematikundervisningen. Datan analyserades också med fokus på relationen mellan lärandekontext och elevernas engagemang i formativa återkopplingsprocesser, med särskilt avseende på sociala och sociomatematiska normer. De samlade resultaten från delstudierna visar att eleverna primärt hade fokus på prestation och på att producera korrekta svar, trots att de uppskattade den formativa återkopplingen. Eleverna hade olika uppfattningar om syftet med den formativa återkopplingen, vilket tyder på en konflikt mellan lärare och elever när det gäller sociala och sociomatematiska normer. En sådan normkonflikt kan utgöra ett hinder för elevers engagemang i formativa återkopplingsprocesser, så länge de inte kan styra sitt eget lärande mot uppsatta mål. Vid en normkonflikt har elevernas målorientering betydelse, och en lärandeorientering är mer gynnsam än en prestationsorientering när det gäller elevernas engagemang.