The roles of Swedish local middle managers: autonomy and power in a decentralised education system
Hur organiserar svenska kommuner styrningen av utbildning? Det är en av frågorna som Linn Antonsson utforskar i sin avhandling.
Linn Antonsson
Katarina, Roos, Umeå universitet Professor Niklas Eklund, Umeå universitet
Professor emeritus Stig Montin, Göteborgs universitet
Umeå universitet
2026-10-16
Statsvetenskapliga institutionen
Abstrakt
Sedan 1960 har antalet offentliganställda i svenska kommuner ökat mer än tiofaldigt (Blom 2019). Antalet utbildningschefer ökade med 228 procent mellan 2008 och 2023 (Hall 2025). Det finns forskning om förvaltningschefer inom utbildningsförvaltningar och deras roll i styrningen av svensk skola (Paulsen et al. 2014; Moos, Nihlfors and Paulsen 2016; Nihlfors 2003; Ståhlkrantz and Rapp 2020) men lite är känt om mellanchefers arbete.
I avhandlingen studerar jag mellanchefers upplevda autonomi och makt inom kommunala utbildningsförvaltningar och bidrar till ökad kunskap om deras roller i det svenska utbildningssystemet. Forskningsfrågorna är: Hur organiserar svenska kommuner styrningen av utbildning och är det möjligt att identifiera tydliga organisationsmönster mellan olika kommuner? Om så är fallet, hur ser dessa mönster ut? I vilka typer av kommuner är mellanchefer, placerade mellan förvaltningschef och rektorer, integrerade i organisationsstrukturen? Hur uppfattar mellanchefer, förvaltningschefer och rektorer mellanchefers autonomi och makt? Vilka roller spelar mellanchefer inom det svenska systemet för lokal utbildningsstyrning? På vilka sätt formar institutionella strukturer och normer mellanchefers upplevda autonomi och makt?
Analysen vägleds av nyinstitutionalism, som bidrar med nyanser i förståelsen av offentlig utbildning och mellanchefer. Begreppen organisering, autonomi och makt är nära förbundna med nyinstitutionalism och används i avhandlingens tre publicerade artiklar. Metoden består främst av semistrukturerade intervjuer med mellanchefer, förvaltningschefer och rektorer i fyra utbildningsförvaltningar. Resultaten visar att kommuner organiserar utbildning på olika sätt, även när de framstår som likartade, samt att det finns olika former av autonomi, skilda uppfattningar om mellanchefers autonomi bland centrala aktörer samt faktorer som både främjar och begränsar denna autonomi. Därutöver utövar mellanchefer makt över, att och tillsammans med andra, vilket kräver inte bara regulativa utan även normativa och kulturellt‑kognitiva perspektiv. Sammantaget visar studien att mellanchefer verkar med varierande grad av autonomi och utövar olika former av makt inom det svenska systemet för utbildningsstyrning.

