Nya perspektiv på demokrati i förskolan

Fakta

Jenni Nilsson

Bor i Uppsala
Född år 1980

Disputerade 2026-05-22
vid Uppsala universitet

Avhandling

A table for one? Notes on democracy and early childhood education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som förskollärare och pedagogisk utvecklare har jag alltid haft ett intresse för förskolans roll i och för ett demokratiskt samhälle. Utbildningen ska vila på demokratins grund, men vad innebär det? Jag har sett att detta uppdrag kan ta sig väldigt olika uttryck beroende på hur de som arbetar i förskolan förstår begreppet demokrati och de värden det förknippas med. Frågan blir extra angelägen i dag mot bakgrund av demokratins tillbakagång globalt och en starkare betoning av mätbara kunskaper, individuell frihet och prestation i hela utbildningssystemet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen syftar till att bidra med en förståelse för den samtida förskolans demokratiska uppdrag med hjälp av läroplansteoretiska och filosofiska perspektiv. Genom att tänka med filosofiska och politiska tänkare som Hannah Arendt, Byung-Chul Han, Joan Tronto och Adriana Cavarero erbjuder den också en vokabulär som kan användas för att tala om demokratiuppdraget och möjliggöra nya sätt att handla i praktiken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar hur synen på den ideala samhällsmedborgaren har förändrats i förskolans läroplansdokument sedan styrdokumentet Pedagogiskt program för förskolan från 1987. Ett perspektiv som ges mindre plats i dag är att vi är betydelsefulla för varandra och behöver varandra för att leva tillsammans. Min analys visar att synen på barnet som sårbart och behövande har reducerats, och att den samtida förskolans demokratiska uppdrag främst kretsar kring individuell frihet och individuella rättigheter.

– Avhandlingen erbjuder en mängd begrepp som kan användas om förskolans demokratiska uppdrag. Vi kan tala om utbildning som kärlek till barnet och till världen för att tänka vidare om utbildningens ansvar för barnet och samt hur barnet och världen kan introduceras för varandra på ett omsorgsfullt sätt. Genom att förstå omsorg som ett politiskt fenomen kan vi tänka vidare om den centrala roll omsorg kan spela i ett demokratiskt samhälle. Och beskrivningen av demokrati som böljande erbjuder sätt att tänka på demokratin som för något – snarare än mot något – och lyfter fram glädjen som central i demokratisk handling.

– Min avhandling väcker även frågor om relationen mellan demokratisk utbildning och tid. Jag argumenterar för o-skyndsamhet som ett sätt att skapa utrymme för tänkande och omsorg – två förmågor som jag menar är centrala i ett demokratiskt samhälle.

Avhandlingen erbjuder en mängd begrepp som kan användas om förskolans demokratiska uppdrag.

Jenni Nilsson

Vad överraskade dig?

– Många saker, men mest överraskad blev jag över hur kreativt avhandlingsarbete och forskning kan vara! Från början var min plan att undersöka hur demokrati kommer till uttryck i kommunala kvalitetsrapporter och nationella styrdokument, men efter den första studiens läroplansanalys fann jag ett behov av nya sätt att tala om och förstå detta uppdrag. Då sökte jag mig vidare till filosofiska tankerum.

Vem har nytta av dina resultat?

– Beslutsfattare, rektorer, pedagoger och alla andra som vill värna om det demokratiska samhället. Avhandlingen bidrar med tankeverktyg som kan hålla igång samtalet om utbildningens demokratiska syften – och därigenom även leda till handling.