Motstridiga viljor om förskolans läroplan

Fakta

Johanna Sundström

Bor i Umeå, och Vasa (i Finland)
Född 1981

Disputerade 2026-03-27
vid Umeå universitet

Avhandling

Iscensättning av förskolans läroplan Lpfö18 i praktiken. Möjligheter och utmaningar för rektorer och tjänstemän

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som yrkesverksam förskollärare har jag varit intresserad av hur förskolan styrs, och i samband med att jag blev antagen till doktorandutbildningen kom beskedet att förskolan skulle få en ny läroplan som gav förskollärarna ett tydligare ansvar. Det tyckte jag var ett intressant ämne att forska om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur kommunala tjänstemän och rektorer tolkar, ”översätter” och realiserar en ny läroplan. Min avhandling är en fallstudie av ett kommunalt utvecklingsprojekt om införandet av läroplanen Lpfö 18. Jag har intervjuat rektorer och kommunala tjänstemän, gjort egna observationer och studerat dokumentation från projektet. Mina teoretiska utgångspunkter är begreppet ”iscensättning”, som ser implementering av läroplaner som en förhandling mellan olika aktörer, samt ett ekologiskt perspektiv som beaktar kontextens påverkan på aktörernas handlingsutrymme.

De kommunala tjänstemännen trodde inte att läroplanen skulle leda till några större förändringar i förskolans praktik.

Johanna Sundström

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att iscensättningen av läroplanen påverkades av de olika aktörernas erfarenheter, professionella värderingar och organisatoriska förutsättningar. Det ledde till spänningar mellan tjänstemän och rektorer. Tjänstemännen utgick från sina tolkningar, som inte tog särskilt mycket hänsyn till enskilda förskolors behov, och för att främja likvärdigheten ville de att alla förskolor skulle göra samma saker. Rektorerna önskade ett mer flexibelt stöd och gjorde egna anpassningar till sina förskolor.

– De kommunala tjänstemännen trodde inte att läroplanen skulle leda till några större förändringar i förskolans praktik. Rektorerna såg däremot att förskolorna behövde jobba mycket med förskollärarnas ökade ansvar och ville ha extra stöd från kommunen. Resultatet blev att gemensamma riktlinjer utformades i dialog mellan rektorer och tjänstemän.

Vad överraskade dig?

– Hur komplex en sådan här iscensättningsprocess faktiskt är. Jag tycker att det har varit intressant att få insyn i den processen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Rektorer och huvudmän. Rektorerna kan ha nytta av att se hur iscensättningen av en läroplan påverkas av tid, erfarenheter, resurser och organisatoriska förutsättningar. Huvudmännen kan ha nytta av att förstå hur ett sådant här projekt uppfattas av rektorerna och hur viktigt det är att ge utrymme för lokala anpassningar i stället för att bara arbeta med likformiga lösningar. Avhandlingen bidrar även med kunskaper som forskningen om förskolans läroplaner kan bygga vidare på.