Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt

Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt

Sedan starten i Stuttgart 1919 har Waldorfpedagogiken genom sin särart fortlevt och utvecklats vid sidan om de huvudsakliga pedagogiska inriktningarna. Detta har lett till att forskningen om pedagogiken vid Waldorfskolorna har varit in det närmaste obefintlig. Genom avhandlingen har några teoretiska ansatser skapats genom vilka de Waldorfpedagogiska erfarenheterna kan undersökas, tillvaratas och belysas utifrån etablerad didaktisk teori och aktuell forskning. Avhandlingen bidrar med kunskaper som visar på karaktären av ett Waldorfpedagogiskt tänkande och förhållningsätt. Utifrån aktuell didaktisk forskning och en bildningsteoretisk tradition belyses detta pedagogiska tänkande och förhållningssätt varpå några centrala gestaltningar framträder.

Undersökningens upplägg bygger på stimulated recall-intervjuer där lärarna tillsammans reflekterar och samtalar utifrån utvalda videofilmade lektionsavsnitt av sin egen undervisning.

Ett resultat som tydligt framträder i avhandlingens undersökning är hur de fyra Waldorflärarna tänker om elevernas lärande. Lärarna förstår stegen i elevernas lärande så att de först och främst ska uppfodras till engagemang och aktivet med det innehåll som läraren erbjuder. Engagemanget och aktiveten ger eleven möjlighet att hitta en egen mening i det innehåll som läraren erbjuder. Eleven måste först bli aktiv och engagera och själv pröva innehållet innan det kan bli meningsfullt. Här visar resultatet hur lärarna skapar tillit hos eleverna så att de är villiga till att engagera sig i något som ännu inte vet vad det kan komma att leda till. Tilliten skapas bland annat genom att lärarna avläser hur de mot varje enskild elev balanserar mellan att utsätta och pröva elever och samtidigt värna, visa omsorg och skydda eleven. Lärarens prövande och omsorger och elevernas tillit till läraren ger innehållet och förutsättningarna för att ett informellt pedagogiskt kontrakt mellan klassen, den enskilda eleven och läraren upprätthålls i undervisningen.

Resultatet visar även hur lärarna inte nöjer sig med att eleven gör och kan det som faller inom deras planering. Ytterst strävar de mot att eleven går utöver lärarens planering och självständiggör sig i förhållande till undervisningens upplägg och innehåll. Genom ett sådant överskridande av undervisningen menar lärarna att eleven kan utveckla och förverkliga sina egna intentioner för framtiden.