Så kan skönlitteratur förändra eleverna

Fakta

Björn Bradling

Bor i Jönköping
Född år 1981

Disputerade 2026-06-16
vid Högskolan i Jönköping

Avhandling

Självet – Texten – Världen. Subversiv litteraturundervisning för transformativt lärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska och arbetar med litteraturundervisning, och tyckte att det fattades ett sätt att läsa med eleverna som var både engagerande och kritiskt – det är lätt hänt att det blir antingen eller. Som avhandlingens titel antyder har skönlitterära texter en bryggposition mellan jaget och världen som gör att det läsande subjektet kan få syn på såväl sig själv som världen utanför texten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieskolans litteraturundervisning kan hjälpa elever att uppnå transformativt lärande, vilket innebär att man får syn på sina förutfattade meningar och ifrågasätter dem utifrån olika perspektiv. Avhandlingen består av fyra delstudier. I två av dem fick eleverna läsa romaner och föra loggbok över sin läsning med hjälp av begrepp som igenkänning, hänförelse, kunskap, chock och motstånd. I de andra två studierna har jag intervjuat ett lärarlag om elevernas läsning och låtit elever läsa utdrag ur styrdokumenten som beskriver skolans transformativa ambitioner samt ett par icke-västerländska noveller.

I loggarna kunde jag till exempel se hur elever med hjälp av motståndsbegreppet fick syn på varför de inte betraktade sig som läsande individer – och sedan lämnade den positionen.

Björn Bradling

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det inte behöver vara så svårt att uppnå transformativa resultat: det räcker ganska långt med en roman, en läslogg och ett antal begrepp som fokuserar på läsningen och verket. I loggarna kunde jag till exempel se hur elever med hjälp av motståndsbegreppet fick syn på varför de inte betraktade sig som läsande individer – och sedan lämnade den positionen.

– Mycket av skolans undervisning grundar sig på att eleverna är externt motiverade av provresultat och betyg. Mina studier visar att det finns ett alternativ till detta instrumentella lärande som kan engagera eleverna. Det är ju nästan omöjligt att inte bli engagerad i en logg som inte bara handlar om en bok utan också om ens egna upplevelser av boken.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna i fokusgruppssamtalen så entydigt uttryckte att läsningen syftade till att åstadkomma ett transformativt förlopp: de ville att eleverna skulle bli glada, utmanade eller arga. Det var faktiskt därför de över huvud taget bedrev litteraturundervisning – inte för mätbara resultat som ökat ordförråd eller kulturell överföring.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare. Resultaten visar ju att styrdokumenten ger stöd för en transformativt inriktad litteraturundervisning och att det inte är särskilt svårt att åstadkomma den. Även forskningen kan ha nytta av min avhandling, eftersom den visar hur akademi och praktik kan närma sig varandra för att undersöka den faktiska litteraturundervisningen.