I kläm mellan passion och pragmatism : En studie om musiklärarstudenter i orienteringen mot en yrkesidentitet

Abstrakt

Blivande musiklärare påbörjar ofta sin lärarutbildning med omfattande erfarenhet av musikaliskt utövande, förvärvad långt innan den formella pedagogiska utbildningen. Tidigare forskning har ofta beskrivit relationen mellan musicerande och undervisning som präglad av spänning, dualitet eller konflikt, medan mindre uppmärksamhet har ägnats åt hur studenterna själva hanterar och förhandlar denna relation i vardagliga utbildningssammanhang. Denna avhandling undersöker hur musikaliskt utövande och motivation bidrar till utvecklingen av en yrkesidentitet hos blivande musiklärare i Sverige.

Studiens syfte är att undersöka hur blivande musiklärare själva relaterar sitt pågående musikaliska utövande till sin framväxande yrkesidentitet samt hur motivationsprocesser formar deras orientering mot läraryrket.

Studien har en kvalitativ forskningsdesign och bygger på semistrukturerade intervjuer med blivande musiklärare i slutskedet av sin utbildning. Analysen tar sin utgångspunkt i Ryan och Decis självbestämmandeteori (self-determination theory), med fokus på hur de grundläggande psykologiska behoven av autonomi, kompetens och tillhörighet stödjer eller begränsar studenternas motivation och identitetsutveckling.

Resultaten visar att vissa studenter lyckas upprätthålla sitt musicerande som en integrerad del av den yrkesidentitet som är under utveckling, medan andra har svårt att förena sina konstnärliga ambitioner med lärarutbildningens strukturerade ramar. Studien diskuterar också hur motivationsfaktorer, individuella pedagogiska orienteringar och sociala miljöer påverkar studenternas föreställningar om sin framtida yrkesbana.

Studien synliggör hur blivande musiklärare kontinuerligt förhandlar mellan ett personligt engagemang i musik och pragmatiska överväganden kring utbildning, arbete och långsiktig hållbarhet. Yrkesidentiteten framträder som ett kontinuerligt motiverande samspel mellan musikaliskt utövande, pedagogiska erfarenheter och praktiska begränsningar, snarare än som en motsättning mellan separata musiker- och läraridentiteter. Sammantaget bidrar avhandlingen till en ökad förståelse av hur yrkesidentitet formas av studenterna själva som individer, i relation till deras musiklärarutbildning och föreställningar om sitt framtida yrkesliv.