Konkurrens dilemma för folkhögskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

Jag arbetade på en folkhögskola i många år och upplevde många av de stora förändringarna inifrån.

Vad handlar avhandlingen om?

Om hur folkhögskolorna har förändrats genom historien fram till i dag. De har genomgått många stora omställningar.

Folkhögskolor har alltid strävat efter att erbjuda något annat än det övriga skolsystemet. Men på senare tid har de fått villkor som alltmer liknar övriga skolors, med en stor andel uppdragsbaserad och konkurrensutsatt utbildning. Jag studerar vilka dilemman som uppstår och hur folkhögskolornas identitet påverkas, till exempel relationerna mellan lärare, huvudmän och staten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Historiskt sett har lärare vid folkhögskolor haft stort inflytande över skolformens utveckling. En viktig förändring efter avregleringen är att lärarna har fått mindre att säga till om, samtidigt som ekonomin har fått en mer framskjuten plats.

Den ökade betoningen på ekonomi har även påverkat de enskilda skolorna och skapat dilemman i verksamheten. Folkhögskolorna verkar utifrån målsättningar som inte har med pengar att göra. Samtidigt finns krav från huvudmännen på att de inte ska gå med underskott.

Beroendet av uppdrag ger en ryckighet i ekonomin och gör folkhögskolorna sårbara. För vissa tycks det närmast ha blivit ett självändamål att kunna anpassa personalstyrkan med kort varsel. Det pratas mycket om att inte sitta fast i lärartjänster. Det är ingen bra utveckling.

Vad överraskade dig?

Jag hade en bild av lärarna hade marginaliserats och helt förlorat sitt inflytande, men det stämmer inte riktigt. I mina intervjuer har jag sett olika exempel på motsatsen. På en skola infördes till exempel likalön, på lärarnas initiativ.

Vem har nytta av dina resultat?

Folk inom folkhögskolevärlden, men även andra. Många av folkhögskolornas problem finns ju också i vuxenutbildningen, gymnasiet och grundskolan.