Krönika: Skolan är full av elaka problem

Publicerad:2020-09-11

Uppdaterad:2023-09-01

Skribent:Moa Duvarci Engman

**Martin Rogberg. Foto: Linnea Bengtsson**

DEN SVENSKA SKOLAN har sina utmaningar, men att personalen inte skulle göra sitt allra bästa för eleverna är väldigt ovanligt enligt min erfarenhet. Vi löser därför de flesta problem som uppstår i vardagen. Men en del gemensamma problem har en tendens att inte ge med sig. Ibland verkar det inte spela någon större roll vad vi än tar oss för. Lösningarna kommer och går, problemen verkar ändå bestå. Den tyske Berkeley-professorn Horst Rittel myntade en gång i tiden begreppet wicked problems för att beskriva svårhanterade problem. I hans efterföljd har många intresserat sig för vad som på svenska brukar kallas för elaka problem. Det handlar om problem som är väsentliga för verksamheten, samtidigt som vi har svårt att ringa in dem och därför också svårt att komma överens om hur de borde lösas. RITTEL STÄLLER ELAKA i relation till snälla problem (tame problems). De snälla problemen är lättare att ringa in, lättare att hantera och lättare att utvärdera. Han exemplifierar med vad som händer när en person som har ont i benet kommer in på ett sjukhus respektive på en restaurang. På sjukhuset har man både processer för att ta reda på vad som är problemet och tillgång till färdiga lösningar. På restaurangen har man varken eller. I det förra fallet handlar det om ett snällt problem. I det senare om ett elakt. Min tes är att skolan är full av elaka problem, där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar. På vissa skolor är det så mycket vi vill förbättra på en och samma gång, att vi har svårt att enas om var vi ska börja. På andra kan de egentliga svårigheterna ligga under ytan och vara svåra att prata öppet om. På några är personalomsättningen så hög att vi har svårt med kontinuiteten. Poängen är att snälla och elaka problem inte kan hanteras på samma sätt inom skolan. Snäll problemlösning handlar mycket om ett planeringsarbete för att involvera de berörda och för att implementera vald lösning i verksamheten. Elak problemlösning handlar mycket om ett utvecklingsarbete för att först bearbeta problemet och sedan förankra en framväxande lösning. FORSKARE HAR OFTA en förmåga att krångla till det. Fast kanske har Rittel med flera en praktisk poäng att ta fasta på när det gäller problemlösning. Kanske behöver vi verkligen skilja mellan snälla och elaka problem för att vara säkra på att börja i rätt ände. Och kanske behöver vi mer regelbundet bita i det elaka äpplet för att kunna hantera de gemensamma problem som vi hittills har gått bet på. Martin Rogberg har en bakgrund som organisations- och ledarskapsforskare och leder just nu det nationella FoU-centret för regeringsuppdraget Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet.

Denna artikel är publicerad i Skolportens magasin – ute 11 september 2020!Beställ lösnummer i vår webbshop!Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande. Inte redan prenumerant? Missa inte prova på-priset:2 nr av Skolporten för prova-på-priset 99 kr!PrenumereraVi har en ny uppdaterad app: Skolporten! Ladda ner den i App Store eller Google PlayPrenumeranter har fri tillgång till hela arkivet!

Ledarskap Utveckling Skolportens magasin Skolporten

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer

Webbkonferens

Höstlovsforum Grundskola

Välkommen till Höstlovsforum – Skolportens fortbildningspaket för v. 44, med fokus på lärande, kollegial utveckling och pedagogisk inspiration! Vi erbjuder digital, forskningsbaserad fortbildning för hela personalgruppen. Välj fritt ur föreläsningsbiblioteket och delta via vår utbildningsplattform, 23 okt–1 nov.

Läs mer och boka