Forskning om mångkultur fokuserar på brister
Både forskning och lärare förknippar framförallt brister med en mångkulturell bakgrund. Det ärväldigt sällan en utländsk bakgrund ses som en resurs. Det är en av slutsatserna i Lena Granstedtsavhandling Synsätt, teman och strategier: några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ettpraktiknära projekt .
Lena Granstedt
Född 1956
i Kramfors
Disputerade
2010-11-18
vid Umeå universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Avhandling
Synsätt, teman och strategier – några perspektiv på mångkulturella frågor i skolan i ett praktiknära projekt.
Varför blev du intresserad av ämnet?
När jag blev klar lärare i början av 90-talet, började jag som lärare i svenska som andraspråk på komvux. När jag sedan fick möjlighet att forska inom området mångkultur var deten förlängning av vad jag gjort de senaste 13 åren.Vad handlar avhandlingen om?
Avhandlingen bygger på samtal jag har haft med två grupper av lärare, en som bestod av sexlärare och en med två lärare. I den större gruppen har samtalen handlat om kontakten medföräldrar till elever med utländsk bakgrund och i den mindre gruppen vad mångkulturellundervisning skulle kunna vara. Avhandlingen bygger till största delen på samtalen igruppen med sex lärare och innehåller en analys av lärarnas föreställning om eleverna ochföräldrarna.Vilka är de viktigaste resultaten?
Att när mångkulturella frågor tas upp sätts brister och problem i centrum. Jag harkategoriserat forskning som är gjord mellan 1980 och 2005 och där är det tydligt att denfokuserar just på brister. Det verkar vara så att ett naturligt sätt att ta sig an mångkulturellafrågor, är att majoriteten formulerar vad som är ett problem i förhållande till minoriteten.Det förhållningssättet såg jag också i de samtal jag hade. Minoritetsperspektivet företräddesav modersmålslärare i den mån det skilde sig från majoritetsperspektivet som uttrycktes avbåde klasslärare och modersmålslärare. Modersmålslärarna uttryckte alltså ibland en annansyn på till exempel föräldrar med utländsk bakgrund. Modersmålslärarna såg föräldrarnasom kompetenta men de svenska lärarna såg föräldrarna som ett problem. Klasslärarna har utifrån sitt majoritetsperspektiv stort ansvar att bestämma om ochhur minoritetsperspektivet ska inkluderas. Trots att det handlar om sammanhangnär modersmålslärarna skulle kunna vara en resurs. Det gäller exempelvis vidskolutvecklingsprojekt kring mångkulturella frågor.Vad överraskade dig?
Att brist och problem under så lång tid har dominerat synen på elever och föräldrar medutländsk bakgrund. Det gäller både hur lärare beskriver och talar om föräldrarna ocheleverna och hur de beskrivs i forskningen.Vem har nytta av dina resultat?
Framförallt skolpolitiker men också all skolpersonal.Relaterade länkar
Stockholm
Skolnärvaro
Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk F–Gy 27 mar 2026
Att möta explosivt beteende i förskolan
Kursen leds av Anna Hellberg Björklund och ger konkreta verktyg för att möta och förebygga explosiva beteenden hos barn i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk