Undervisning om demokrati brister i Sydafrikanska skolor
Lärarna i sydafrikanska skolor saknar fortbildning när det gäller demokrati och elevinflytande. Det ledet till brister i undervisningen och kan på sikt försvåra demokratiseringen i samhället.Det konstaterar Getahun Abraham i avhandlingen Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools .
Getahun Abraham
Född 1958
i Etiopien
Disputerade
2010-12-15
vid Göteborgs universitet
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Avhandling
Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting In South African Comprehensive Schools.
Varför blev du intresserad av ämnet?
Under min utbildning i sociologi frågade jag mig varför afrikanska makthavare har sinaledarpositioner under så lång tid, varför de tar folkets tillgångar och kränker mänskligarättigheter. Jag undrade över om de erfarenheter de gjort i skolan bidrar till svårigheten attvara demokratiska.Vad handlar avhandlingen om?
Om ett ämne som finns i sydafrikanska skolor som heter Life Orientation och som infördesefter apartheidsystemets upplösning. Jag har undersökt den del av ämnet som handlar omsocial utveckling och som bland annat tar upp ledarskapskvalitet och att rösta. Jag harstuderat barn i årskurs tre i fyra olika skolor. Skolorna är fortfarande präglade av den gamlaindelningen av människor i grupperna vit, svart, färgad och asiater/indier.Vilka är de viktigaste resultaten?
Det är olika saker. Dels att lärarna saknar fortbildning för att undervisa i Life Orientation.Lärardominansen är ofta stark och elevdeltagandet begränsat. Till exempel valdes inteelevrepresentanter av eleverna själva utan utsågs av lärarna i tre av fyra skolor. Ett annatresultat är hur samhällets uppdelning i språk, normer och värderingar inom olika grupper avmänniskor reproduceras i skolan.Vad överraskade dig?
Att klyftorna mellan skolorna var så stor. När det gäller skolmat till exempel i de fattigasteförhållandena var tanken att täcka kostnader för mat i årskurs 1 3. Men skolan valde attdela maten mellan alla eleverna upp till årskurs sju. I den rikaste skolan hade barnen medväldigt fin mat hemifrån. I en blandad skola kom barn från gottställda familjer medmat eller pengar att handla mat från när liggande affärer. Men barn från ekonomisk svagafamiljer serverades av skolkök. Barnen från färgade skolan serverades bröd, men det räckteinte till alla elever utan lärarna delade godtyckligt ut bröden till vissa elever. Jag hade inteväntat mig att skillnaderna skulle vara så stora mellan skolorna och inom skolorna.Vem har nytta av dina resultat?
Egentligen vem som helst. Men särskilt svenska och utländska skolor eftersom de ska fostrabarnen till demokratiska medborgare.Relaterade länkar
Stockholm
Skolnärvaro
Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk F–Gy 27 mar 2026
Att möta explosivt beteende i förskolan
Kursen leds av Anna Hellberg Björklund och ger konkreta verktyg för att möta och förebygga explosiva beteenden hos barn i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk