Förskoleateljén som plats och som arena för estetiska lärprocesser

Förskoleateljén som plats och som arena för estetiska lärprocesser

Det övergripande syftet i avhandlingen är att identifiera hur skapande bildverksamhet formas och genomförs i några utvalda förskoleateljéer i Sverige. Den svenska förskoleateljén är starkt inspirerad av och förknippad med ateljéerna i Reggio Emilias förskolor, men vissa centrala skillnader finns. Forskningens fokus består av tre delar: hur lärare introducerar och iscensätter estetiska lärprocesser genom materialval och uppgifter, hur barnens arbeten och strategier svarar mot lärarens intentioner samt om rummens utformning och innehåll har betydelse för det skapande arbete som undersöks. Med hjälp av dessa tre faktorer ämnar jag att belysa en samlad bild av skapande bildarbete i förskoleateljéer.

Fokus i det teoretiska ramverket ligger på de centrala begreppen förskoleateljé, estetiska lärprocesser, maktförhållanden, språk och barnperspektiv. Detta undersöks i sju ateljéer förlagda på fem förskolor med hjälp av etnografiska fältstudier där det empiriska materialet samlades in med hjälp av videofilmning och fältanteckningar. För analys av materialet användes flera analysverktyg. För lärarrollen användes interagerande processinriktat perspektiv eller förmyndarperspektiv och för barnens agerande användes begreppen i, om, med, genom konsten. För analys av förskoleateljeérna användes kommunikativa och/eller auktoritära kontrollerande arenor, fyra heterotopiska grundbegrepp samt det relationella rummet.

Resultaten visar att lärarna antar båda perspektiven växelvis i samma aktivitet eller vid skilda aktiviteter. Så gott som alla lärarna i studien antar ett lyssnande barnperspektiv vid de flesta tillfällena och ger barnen möjlighet till skapande arbete. Vid planerade aktiviteter tillämpar lärarna alltifrån påtaglig styrning till friare guidning. De fyra lärandebegreppen i estetisk verksamhet, lärande om, i, med och genom konsten, identifieras i aktiviteterna med skilda resultat. Vid några tillfällen lämnar barnen aktiviteten eller tar egna beslut gällande aktivitetens upplägg. I andra aktiviteter blir barnens processer och idéer tydliga och de inspireras av varandra, stödjer varandra och kommunicerar upptäckter till varandra. Kommunikation och kontroll kan spåras i alla ateljéer där aktiviteter iscensätts av lärare. Tillgängligheten till material för barnen varierar beroende på lärarens kontroll och relationen mellan barnen, och rummen varierar beroende på vilken tillgång barnen har till rummen. Detta visar hur synen på det kompetenta barnet både varierar och saknas i lärarnas förhållningssätt.