Hoppa till sidinnehåll
Genus

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Publicerad:2022-06-02
Uppdaterad:2022-06-09
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Linda Plantin Ewe

Född 1974
Bor i Åhus

Disputerade 2022-06-03
vid Malmö universitet

Avhandling

Lärares relationskompetens i möte med elever med adhd

Insatser för att utveckla lärares relationskompetens stärker lärar- och elevrelationer. Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av detta, visar Linda Plantin Ewe.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare och specialpedagog, bland annat på en resursskola. Här mötte jag många elever som berättade om skolmisslyckanden och med låg tilltro till vuxna i allmänhet och lärare i synnerhet. De här eleverna fick mig att förstå hur viktiga relationer är för lärandet – det spelar ingen roll hur duktig jag som lärare är på att undervisa om jag inte kan möta mina elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten i min forskning är att allt lärande sker i relation, vilket i sin tur gör relationen mellan elev och lärare till en primär förutsättning för elevers lärande. Avhandlingen handlar om lärares relationskompetens i mötet med elever och särskilt elever med adhd. Jag har undersökt om lärares förståelse för relationskompetens kan ökas. Om ja, innebär det i så fall att lärares syn på och relationer till elever i allmänhet och särskilt elever med adhd- och NPF-diagnos förändras så att det blir noterbart för eleverna?

– Avhandlingen bygger på flera delar, varav en är en forskningsöversikt. Utifrån frågan om det är möjligt att utveckla lärares förståelse för relationskompetens har jag sedan gjort en pilotstudie samt en huvudstudie kring en intervention, en utbildningsinsats om relationskompetens. I huvudstudien deltog elever i årskurs 4-9 samt lärare från två skolor, varav den ena skolan som kontrollskola. Lärare och elever från bägge skolorna fick, både före och efter utbildningsinsatsen skatta upplevelsen av sina lärar- elevrelationer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att lärares relationskompetens kan utvecklas – i pilotstudien ökade lärarna sin förståelse särskilt kring icke verbal kommunikation och när verbal och icke verbal kommunikation inte stämmer överens. Huvudstudien visar att lärarna fick en ökad förståelse för funktionsnedsättningen och vad det innebär att vara en elev med adhd och att relationell beredskap handlar om beredskap för det oförutsedda, en förmåga att fånga in och observera elevernas signaler. I denna beredskap ingår även en förmåga att lyssna inåt för att identifiera och erkänna egna känslomässiga reaktionerna på elevens signaler. En sådan beredskap kan antas förebygga negativa situationer där eleven riskerar att misslyckas.

– Tidigare forskning indikerar att lärare ofta känner sig ensamma i frågor som rör relationer mellan lärare och elev. Det finns en föreställning om att ämnet är lite tabubelagt. Men jag menar att det snarare handlar om att många lärare saknar ett professionellt språk. Ett av interventionens viktiga bidrag var att just ge lärarna ord och begrepp för att kunna prata och diskutera om de här frågorna i syfte att stärka den relationella beredskapen.

– Enkäterna med eleverna visar att flickor med NPF-diagnoser upplevde att relationerna med lärarna blev bättre efter interventionen. Intressant är att den här elevgruppen skattade sina lärarrelationer lägst före interventionen. Resultaten visar att pojkar utan diagnos skattar sina lärarrelationer mer negativt efter interventionen. Avhandlingen ger inga förklaringar till detta, men tidigare forskning visar att pojkar tenderar att både få och ta lärarnas uppmärksamhet. När man riktar lärares uppmärksamhet mot en specifik elevgrupp kan detta antas få konsekvenser i andra elevgrupper. Resultatet är viktigt att fundera över vid organisering av skolor och klasser för att tillgodose lärares möjlighet att räcka till för alla elever. Några signifikanta förändringar gick inte att utläsa för övriga elevgrupper.

Vad överraskade dig?

– En positiv överraskning var att lärar- elevrelationerna förbättrades för flickor med NPF-diagnos vilket indikerar att insatser som fokuserar lärares professionella lärande kan göra skillnad i praktiken. En mindre positiv överraskning var att neurotypiska pojkars uppfattning om relationen till sin lärare försämrades mellan för- och eftertest. Resultatet skulle kunna tyda på att det kan vara svårt för en ensam lärare att räcka till för alla elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Min ambition är att de ska komma lärare och skolledare till nytta. Relationell beredskap handlar i grunden om att organisera skolan och lärare möjlighet att se och möta alla elever som unika individer.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev