New manifestations of the practice-theory dilemma – consequences of ‘the practice turn’ in teacher education

Denna avhandling omfattar fyra studier som berör verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningen, dess relation till universitetsbaserade delar samt hur nya organisationsidéer får konsekvenser för lärarstudenters möjligheter att lära sig yrket. Det övergripande syftet är att analysera vilka konsekvenser som uppstår när svensk lärarutbildning organiseras i en alltmer praktikbaserad riktning. Mer explicit är syftet att belysa två manifestationer av en sådan utveckling − dels den situation som uppstår då lärarstudenter gör VFU i par på övningsskolor, dels arbetsintegrerad lärarutbildning där lärarstudenter är anställda som lärare samtidigt som de deltar i kurser på universitetet. De huvudsakliga teoretiska begrepp som används för att analysera data är de två kunskapsbegreppen åskådarkunskap och deltagarkunskap, samt begrepp om transfer av kunskap vid övergångar mellan olika kontexter. Data är insamlad från policydokument avseende de två senaste lärarutbildningsreformerna 2001 och 2009 samt från intervjuer med olika parter inom lärarutbildning. I studie I analyseras hur idéer om en mer praktikbaserad lärarutbildning uttrycks i nationella policydokument samt hur dessa idéer tas emot och hanteras vid en lokal lärarutbildning. Studien fokuserar på vad som uttrycks om vilka möjligheter som VFU bör ge till studenter för att lära sig läraryrket. I studie II undersöks hur förskollärarstudenter uppfattar sina möjligheter till lärande inom en VFU som genomförs i par vid övningsskolor. Studie III behandlar också VFU i par inom övningsskolor, men data samlas in från ”den andra sidan” och ifrån en annan lärarutbildning, det vill säga mentorer som tar emot ämneslärarstudenter, gällande deras uppfattning om detta sätt att organisera VFU. Slutligen, handlar studie IV om ett arbetsintegrerat lärarutbildningsprogram och hur lärarutbildare vid universitetet uppfattar studenternas möjligheter till lärande när de rör sig mellan arbetet som lärare i skolan och studierna vid universitetets lärarutbildning.

Det övergripande resultatet visar att det finns en ambivalens kring vad som bör ges mest värde när det gäller lärarstudenternas möjligheter till lärande och att de olika manifestationerna av en alltmer praktikbaserad lärarutbildning medför en positionsförskjutning för såväl lärarstudenter som mentorer och universitetslärare. Resultatet från de fyra studierna visar att de organisatoriska strukturerna inom VFU har konsekvenser för vilka möjligheter för lärande som studenter ges. Strukturella förändringar när det gäller VFU inom lärarutbildningen kräver således att adekvata förändringar behövs på organisatorisk nivå vid såväl universitetet som vid de anslutna specifika praktikskolorna samt på de skolor där arbetsintegrerade studenter är anställda.