Hoppa till sidinnehåll
Föreläsare

Hur kan man tänka kring undervisningen i litteraturhistoria?

Publicerad:2022-10-12
Uppdaterad:2023-08-31
John Miller
Skribent:John Miller
Jonas Johansson
Jonas Johansson

Hallå där, Jonas Johansson, gymnasielärare i svenska och universitetsadjunkt på ämneslärarutbildningen vid Uppsala universitet. Du kommer att tala på Skolportens konferens Svenska för högstadiet och gymnasiet 9-10 februari.

Vad ska din föreläsning handla om?

– Min föreläsning ska handla om vilka aspekter som eleverna anser är viktiga för att skapa intresse och engagemang och varför de själva tycker att de bör läsa litteraturhistoria. Jag kommer också ta upp hur man som lärare kan arbeta med detta. Jag kommer att utgå från min licentiatuppsats som handlar om elevperspektiv på vad som väcker intresse för litterära epoker och klassiska verk samt en ny studie i vilken jag undersöker varför elever anser att litteraturhistoria är viktigt.

Hur ser utmaningen ut när det gäller att väcka intresset för litteraturhistoria?

– Mitt material visar att eleverna inte riktigt ser det meningsfulla med litteraturhistoria och att vi lärare behöver jobba med denna fråga. Olika studier visar också att vi är fast i traditionen om hur litteraturhistoria ska undervisas. Och det leder till att eleverna upplever att det blir väldigt mycket stoff som ska hinnas med. En utmaning för lärare är också att överbrygga mellan elevernas egna erfarenheter och de ibland svåra och esoteriska litterära verken.

Vilka är de vanligaste misstagen svensklärare gör när de introducerar litteraturhistoria? 

– Ett misstag är att vi lärare är för otydliga när det kommer till struktur och disposition av undervisningen. Många elever uppfattar litteraturhistoria som ett väldigt stort ämne som ska gås igenom och det gör det motigt. Vi går för fort fram och eleverna hinner inte fördjupa sig. Det blir helt enkelt för mycket. En annan aspekt är att vi lärare tenderar att prata betyg och kunskapskrav. Vissa elever sporras av utmaningen, men många andra tycker att det föder en stress och de tappar lusten för ämnet.

Vad vill du att konferensdeltagarna får med sig från din föreläsning?

– Jag hoppas att min föreläsning ska bidra till att deltagarna kan spegla sig och känna igen sig och får begrepp och förståelse för varför saker i undervisningen fungerar eller inte fungerar. Jag hoppas också att lärarna får med sig nya idéer och uppslag för hur de skulle kunna göra med sin egen undervisning.

Av John Miller

Du kan lyssna till Jonas Johansson på Skolportens konferens Svenska för högstadiet och gymnasiet 9-10 februari!

Om konferensen och boka plats

Konferensen berör:

  • Så väcker du elevernas intresse för litteraturhistoria.
  • Didaktiska ingångar till sexualitet, samtycke och relationer i svenskämnet.
  • Praktisk retorik i klassrummet – övningar och goda exempel.
  • Svenskans nyaste ord ­– vilka tendenser kan vi se i nyordslistan?
  • Så utformar du uppgiftsinstruktioner som stöttar skrivutveckling.
  • Källhantering i skrivuppgifter – vad innebär det att skriva ”med egna ord”?
  • Elever som plagierar varandra – vilka konsekvenser får det?

 

 

 

Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev