Factors in the child’s growing environment influencing early vocabulary development

Abstrakt

Varken återkommande luftvägsinfektioner eller akuta mediaotiter verkar ha en negativ inverkan på den tidiga ordförrådsutvecklingen. Däremot finns det belägg för skillnader i ordförrådstillväxten hos flickor och pojkar i åldern 13 till 24 månader i relation till biologiska och omgivningsfaktorer. Filosofiemagister, talterapeut Annette Nylund har i sin doktorsavhandling undersökt samband mellan faktorer i barnets uppväxtmiljö och tidig ordförrådsutveckling.

Barnets första ord väcker ofta förtjusning. Däremot är variationen för när de första orden tas i bruk och utvecklingshastigheten av det tidiga ordförrådet stor. Trots forskning inom tidigt barnspråk vet vi rätt lite om vad som egentligen påverkar denna variation. Däremot vet vi att tidig språkutveckling har betydelse för såväl fortsatt språkutveckling som skolframgång.

I Nylunds avhandling, som är en del av en longitudinell kohortstudie, Nycklarna till en god uppväxt (STEPS-Study), undersöktes ordförrådet hos finskspråkiga barn (N = 462–719) i åldern 13 till 24 månader i relation till bl.a. luftvägsinfektioner, akuta mediaotiter, föräldrars utbildning och yrkesstatus, pappans närvaro i barnets liv under det första levnadsåret och en släktbelastning av sen talstart.

Flickorna i studien hade ett större ordförråd och en större ordförrådstillväxt under det andra levnadsåret än pojkarna. Resultaten visade att storleken på pojkarnas ordförråd vid 13 månaders ålder var prediktivt för ordförrådtillväxten under det andra levnadsåret, d.v.s. kursen för pojkars ordförrådsutveckling kan märkas redan vid 13 månaders ålder.  

Studien visade också på skillnader mellan hur pojkars och flickors ordförrådstillväxt relaterar till mammornas och pappornas yrkesstatus och till pappornas utbildning. Mammans betydelse för tidig språkutveckling har undersökts mycket, men resultaten i den här avhandlingen betonar även pappans betydelse för tidig ordförrådsutveckling. Pojkar där papporna arbetade mindre än heltid hade en större ordförrådstillväxt jämfört med pojkar till pappor som jobbade heltid. Skillnader hur omgivnings- och biologiska faktorer inverkade på ordförrådstillväxten mellan pojkar och flickor kunde även ses inom lexikala kategorier (ljudeffekter, substantiv, personord, lek- och rutinord, verb, beskrivande ord, funktionsord).

Avhandlingens resultat understryker vikten av användningen av könsspecifika medelvärden vid bedömning av barnets ordförråd för att undvika under- eller överdiagnostisering. Resultaten belyser också betydelsen av specifikt riktade stödåtgärder för pojkars och flickors språkutveckling i enlighet med omgivningsfaktorer i barnets miljö.