Resultatdialog 2012 – Forskning för hjärna, lärande och praktik

Forskare inom utbildningsvetenskap efterfrågas allt mer, sa Sigbrit Franke, ordförande i UVK, när hon invigde Vetenskapsrådets Resultatdialog 2012.
– Det är tydligt inom områdena hjärna, lärande och praktik.

Syftet med konferensen är att presentera aktuell forskning inom utbildningsvetenskap, och att fungera som en mötesplats för alla som är intresserade av utbildningsvetenskaplig forskning.
En nyhet i årets Resultatdialog var att seminarierna leddes av lärare från Stockholm med eller på väg mot licentiatexamen.
– En trevlig interaktion mellan praktiken och akademin, kommenterar Elisabet Nihlfors, huvudsekreterare i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté, UVK.

Forskningsprojekten presenterades i tre olika temablock beroende på inriktning: Högre utbildning, barn samt hälsa och social interaktion.
Från Göteborgs universitet kom Niklas Pramling för att presentera sitt projekt ”Metaforik och andra former av figurativt språk i kommunikation mellan barn och lärare i naturorienterande aktiviteter”. Han har studerat hur elever och lärare i förskolan och skolans första år använder metaforer och annat figurativt språk i lärandet av grundläggande naturkunskap. Han har särskilt intresserat sig för antropomorfism, som innebär att tala om något icke-mänskligt i mänskliga termer, till exempel om djur. Tidigare har uppfattningen varit att barn använder detta språkbruk på grund av intellektuell omognad. Men Niklas Pramlings forskning visar att det är lärarna som för in detta sätt att tala. Antingen anpassar sig barnen till det, eller motsätter sig det och tycker det är konstigt, till exempel att gråsuggan i stubben skulle behöva vinterstövlar.
– Det är inte alltid av godo att tala på det sättet. Frågan är vart det leder. Kommer man till naturen i samtalet eller stannar man hos människan? sa han.

Professor Inger Wistedt, Stockholms universitet, presenterade projektet ”Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för alla”. Syftet har varit att undersöka hur matematiska förmågor kommer till uttryck, kommuniceras och värderas i skolans praktik.
– Förmågor utvecklas i en miljö som tar dem i anspråk, framhöll hon och påpekade vikten av att barn med särskilda förmågor får stöd att utvecklas i skolan.
– Vi kan inte lita på att de får det hemifrån. Då får vi en segregerad skola.
I projektet har forskarna sett många goda exempel på hur pedagogiken kan utvecklas för att möta barnens behov av extra stöd. I så kallade klustergrupper kan barn från olika klasser samlas och ges berikande uppgifter. Barnen kan också få individuellt stöd av en mentor. En vanlig åtgärd för lite äldre elever är att låta dem accelerera framåt i läroboken.
– Acceleration är bara motiverad om man använder tiden till fördjupning. Att låta eleverna ränna iväg i böckerna är ingen utveckling av förmågorna, sa Inger Wistedt.
Med projektet ”Språken, skolan, samhället” visade fyra forskare från Uppsala universitet att talet om språkens kris i skolan är överskattat.
– Andelen elever som får slutbetyg i B-språk är stabil över tid, från 1990-talet och framåt. Det finns inga förändringar att spåra, sa doktoranden Emil Bertilsson.
Det är i relationerna mellan de moderna språken det skett en påtaglig förändring.
– Tyskan har tappat och spanskan har ökat i grundskolan. 1994 valde 80 procent tyska som B-språk. De senaste tio åren har den siffran legat klart under 30 procent, sa han.

Det var åttonde året i radsom Vetenskapsrådet arrangerade Resultatdialog. Under konferensen slutredovisades 26 utbildningsvetenskapliga forskningsprojekt. Klicka här för att komma till de medverkande projekten i Resultatdialog 2012.

Gunilla Nordin

Foto: Moa Duvarci Engman