Antropologisk didaktik

Publicerad:2011-04-07

Uppdaterad:2023-09-03

Skribent:Ebba Reinolf

Definitioner av didaktik (och ämnesdidaktik) görs ibland utifrån referenser utanför och ovanför klassrummets omedelbara skeende. De didaktiska frågorna formuleras i termer av Vad, Hur och Varför (Arfwedson, 1987; Selander, 2010: 202). Man utgår från läroplaner, politik och de olika ämnena när dessa frågor bevaras och problematiseras. Samtidigt finns skolans verklighet i klassrummen, men mera som mottagare av denna problematisering. Denna verklighet kan utgöra utgångspunkten för en inifrån kommande reflektion som utgår från lärare och elever och deras faktiska situation. Detta närmar sig det som Arfwedson (1987) benämner ”genomförandefältet” där jag vill fortsätta diskussionen. Hur får vi ett annat perspektiv på Vad, Hur och Varför som bygger på t ex lärarnas praktik? Är dessa frågor överhuvudtaget realistiska att ställa (i praktiken) och vilka svar kan man förvänta sig? Vad har en undervisning i t ex naturvetenskap för innehåll ur en elevs perspektiv? Och hur ter sig frågan ur lärarens perspektiv i det praktiska skeendet? Författare: Glenn Hultman Antropologisk didaktik Noteringar om didaktik som situerad praktik Didaktisk Tidskrift 2/2011

Vetenskaplig tidskrift

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer

Webbkonferens

Höstlovsforum Grundskola

Välkommen till Höstlovsforum – Skolportens fortbildningspaket för v. 44, med fokus på lärande, kollegial utveckling och pedagogisk inspiration! Vi erbjuder digital, forskningsbaserad fortbildning för hela personalgruppen. Välj fritt ur föreläsningsbiblioteket och delta via vår utbildningsplattform, 23 okt–1 nov.

Läs mer och boka