Stora skillnader i användning av skönlitteratur i engelska

Fakta

Catharina Wolcott

Född år 1964
Bor i Bua

Disputerar 2023-09-29
vid Göteborgs universitet

Avhandling

The role of literary texts in Swedish upper secondary EFL education. The teacher perspective

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under 12 år som gymnasielärare i engelska och spanska brottades jag med vaga kursplaner och frågan vad vi ska ha skönlitteraturen till i skolan. När jag sedan började undervisa på högskolan i Skövde märkte jag att mina studenter hade olika förutsättningar att analysera skönlitteratur, eftersom deras lärare hade närmat sig ämnet på olika sätt. Det gjorde mig intresserad av hur gymnasielärare ser på de här frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på två undersökningar. Dels har jag gjort en stor enkät där jag frågade gymnasielärare vilken skönlitteratur de väljer samt varför och hur de använder den i undervisningen. Dels har jag gjort djupintervjuer med 16 utvalda lärare. På så sätt försöker jag belysa den unika roll som Skolverket troligen menar att skönlitteraturen har, men som knappt nämns i ämnesplanen. I kunskapskraven står det ingenting som gör att man förstår vad skönlitteraturen ska ge eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns stora skillnader i hur lärare förhåller sig till skönlitteratur. Medan en lärare fokuserar på sociala problem, så fokuserar en annan på elevernas litterära kompetens och en tredje på språkdidaktik. Och i kursen Engelska 5 väljer många ungdomslitteratur, men vissa börjar med Dickens. Även i fråga om metoder så finns det stora skillnader, även om de flesta lärare arbetar med gruppdiskussioner som utgår från elevernas erfarenheter. Effekten blir att engelskundervisningen får olika innehåll.

Det finns stora skillnader i hur lärare förhåller sig till skönlitteratur.

Vad överraskade dig?

– Att så många engelsklärare fokuserar på att lära ut litterär kompetens och kritiskt tänkande, trots att det inte nämns i de mätbara kunskapsmålen. Det tyder på att det finns en konflikt mellan lärarnas egna antaganden och vad som står i läroplanen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag vill självklart att gymnasielärare ska ha nytta av det här. Avsnittet om hur lärare arbetar kan ge tips och idéer, men framför allt vill jag bidra till en nationell diskussion om syftet med skönlitteratur i engelskundervisningen. Jag hoppas också att mina resultat kan komma till nytta vid framtida revideringar av läroplanerna, där Skolverket skulle behöva klargöra hur de har tänkt. I kommentarsmaterialet definieras till exempel äldre texter som texter från före år 1950, vilket kan vara allt från Shakespeare till Tolkiens The Hobbit. Varför ska vi använda skönlitteratur från just före det årtalet?