Upper secondary teachers creation of discretionary power – The tension between profession and organisation

Lärares handlingsutrymme

Hur ser lärares arbetsvillkor ut? Hur skapas lärares arbetsvillkor? Lärarprofessionen har varit – och är nästan dagligen föremål för debatt i det svenska samhället. Bland annat diskuteras reformer av olika slag, man talar om lärararbetet i termer av stress och försämrad arbetssituation, bara för att ge några exempel. Samtidigt ses utbildning som en av våra viktigaste verktyg för att forma våra medborgare och utveckla vårt samhälle. Därmed är lärarna roll oerhört viktig. För att förstå hur lärares arbete i realiteten konstitueras, upplevs och skapas är det intressant att lyssna till lärarnas egna röster. Denna professionssociologiska studie fokuserar på gymnasielärares arbetsvillkor och mer specifikt deras handlingsutrymme.

Utifrån ett antal intervjuer med gymnasielärare i en gymnasieskola i Norrbotten har följande huvudsakliga resultat framträtt. Lärarna ser handlingsutrymme som A och O för att kunna utföra sitt arbete på ett för dem tillfredställande sätt samtidigt som de identifierar förändrade omständigheter för sitt yrkesutövande och däri också möjligheten att skapa handlingsutrymme. I lärarnas relationer till främst policys, rektorer, kollegor och elever skapas eller försvåras skapandet av – handlingsutrymme. I de fall relationerna upplevs som positiva och givande uppstår handlingsutrymme, medan de fall där relationerna upplevs negativa och problematiska försvåras skapandet av handlingsutrymme. Vad som också framkommer är att olika lärare har delvis olika syn på vad lärarprofessionen är och borde vara, två olika yrkesidentiteter kan identifieras. Den ena yrkesidentiteten krockar delvis med dagens sätt att organisera skolan, där exempelvis interdisciplinära arbetslag ofta upplevs som påtvingade och i realiteten inte givande för det dagliga arbetet, medan dessa lärare samtidigt saknar närhet och samarbete med sina ämneskollegor. En del hinder gällande handlingsutrymme kan identifieras för denna grupp. Den andra yrkesidentiteten ligger närmare dagens organisation av skolan och dessa lärare ser inte några större problem i fråga om handlingsutrymme. Trots olika yrkesidentiteter säger sig de båda grupperna ha högt handlingsutrymme, något som visar på att man som enskild lärare till viss del kan välja hur man själv i praktiken förhåller sig till skolorganisationen och de förutsättningar som ges.

Denna studies relevans kan tecknas dels i vikten av skolan som en social institution i vårt samhälle, där lärarna har en huvudroll i egenskap av att vara de professionella yrkesutövarna. Dels kan studiens relevans teckens i ett mer praktiskt sammanhang; resultaten kan vägas in i fortsatt arbete kring utvecklingen av lärares arbetsvillkor.

Upper secondary teachers creation of discretionary power – The tension between profession and organisation

Teachers and their work are crucial in todays society, where education is deemed highly important. For teachers to be given the best opportunity to carry out their job, it is important to understand their working conditions. A number of reforms have been introduced in the upper secondary school in Sweden, reforms that affect not only the pupils but also the teachers. This implies changed working conditions for the teachers. The teaching profession certainly can be categorised as a people-profession. In addition to dealing with their clients the pupils teachers also interact professionally with a number of actors in the organisation where they work, for example their fellow colleagues and the headmasters. In addition, they have to relate to both national and local policies, such as the national curricula. Two of the key issues in teachers work, as with any profession, are those of autonomy and discretionary power. This is a study dealing with teachers working conditions, focusing on the concept of discretion. It examines the ongoing negotiation process of shaping, and re-shaping professional work. The objects of study are upper secondary teachers, a group of professionals, and their perceived discretion in their school contexts. The aim of the study is to explore and problematise upper secondary teachers discretion.

The context in which this study takes place can be described in terms of a changing school system, with governance as well as organisational changes being introduced. Many reforms during the last couple of decades have their origin in the new public management discourse where effectiveness, efficiency and economy are key words. The public sector needs to become more efficient, it has been claimed, and the question is what that means for the professionals, in this case the teachers. These conditions are applicable to other Western societies, and thus this study can be said to have relevance not only in a Swedish context. In this study the perpetual issue of the tension or dynamics between profession and organisation is examined; teachers discretionary power will be problematised, using teachers voices as the point of entry. The study is based on interviews with upper secondary teachers in an upper secondary school.

The results point at the tension between profession and organisation. In the interviews on which this study is based, four main relationships emerged as crucial when it comes to the creation of discretionary power. These relationships are with policies, headmasters, colleagues and pupils. This relationship-based approach helps to unveil a dimension of teachers work and an arena of where and how discretion is created a social dimension. In these relationships we can see different proportions of power, control, demand, social support, governance and trust. These concepts are enabling and constraining in various ways. In addition, the concept of role identity is central in understanding how the teachers perceive their level of discretion. The social-psychological concepts of power, control, governance, demand, social support and trust help to illuminate the social process in which discretion is created.