Teknik

Logga in via länken som mejlas kl 08.00 på konferensens första dag. Du kan välja fritt bland föreläsningarna och titta när du vill samt så många gånger du vill.

1.  Att tolka teknikämnet – perspektiv på undervisningen (ca 60 min)

Som tekniklärare tolkar vi kurs- och ämnesplanerna och väljer hur vi vill presentera ämnet för eleverna, det vill säga vilket innehåll vi vill låta dem möta och på vilket sätt. Förväntningar och traditioner kan påverka de val vi gör, både vad gäller vad eleverna ska lära sig och hur vi undervisar. Studier visar också att lärare kan ha olika syften med undervisningen, vilket innebär att svaren på frågan varför elever ska lära sig teknik, skiljer sig åt.

Ta del av en föreläsning som syftar till att beskriva olika synsätt på teknikämnet, bland annat utifrån tre kunskapskategorier och med flera konkreta exempel.

• Hur kan lärare förhålla sig till det tolkningsutrymme som finns i teknikämnets kurs- och ämnesplaner? 
• På vilket sätt anser tekniklärare att undervisningen ska förbereda eleverna inför framtiden? 
• Hur kan autenticitet i uppgifter och arbetssätt vara motiverande för elever och lärare?

Charlotta Nordlöf

BITRÄDANDE UNIVERSITETSLEKTOR

Charlotta Nordlöf är fil. dr i teknikens didaktik och arbetar som biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet. Där undervisar hon lärarstudenter och är delaktig i forskningsprojekt som berör teknikens didaktik. Hon är även medarbetare på CETIS, Nationellt resurscentrum för teknikundervisning i skolan. Charlotta har en bakgrund som tekniklärare på gymnasiet.

2. Är teknik mest för män? Socialpsykologiska förklaringar till könsskillnader i teknikintresse (ca 60 min)

Vi vet att teknikbranschen skriker efter ingenjörer, som gärna får vara kvinnor. Men varför söker färre tjejer än killar till tekniska utbildningar? Varför visar många tjejer ett vikande intresse för teknik redan i grundskolan? Och kan vi göra något åt det?  

Föreläsningen visar på resultat från tio år av psykologisk forskning som ger förklaringar till könssegregeringen på arbetsmarknaden, med fokus på tekniksektorn. Du får insikter om hur samhällets föreställningar om kön kan forma ungdomars självbild i relation till teknik, och skapa hinder för individer att fritt utveckla sina yrkesintressen. 

Föreläsningen beskriver: 

• Vad studier visar om psykologiska faktorer som relaterar till teknikintresse
• Elevers och lärares könsstereotyper om teknik
• Förslag på åtgärder som kan få fler tjejer att utveckla ett teknikintresse.

Una Tellhed

DOCENT

Una Tellhed är docent i psykologi vid Lunds universitet. Hon leder forskargruppen PROGS (Psychological Research On Gender Segregation) vid institutionen för psykologi, som i drygt tio års tid har undersökt socialpsykologiska förklaringar till könssegregeringen på arbetsmarknaden.

3. Skapa engagemang och förståelse för tekniken bakom skärmen (ca 60 min)

I en teknisk lösning kommunicerar flera olika komponenter med varandra, men för att eleverna ska vilja förstå tekniken bakom datorskärmen behöver undervisningen designas utifrån den enskilda elevens intressen och skapa förutsättningar för varje elev att förverkliga sina egna idéer. 

Ta del av en föreläsning med praktiska exempel på hur du som lärare kan integrera ett programmeringstekniskt arbetsmoment med en design- och konstruktionsprocess, i både stor och liten skala. Idén bygger på modellen RAP (Relevant, Appealing, Personal) från Singapore, som ger läraren verktyg att utveckla kreativa och skapande arbetssätt i klassrummet.

Genom att eleverna får designa, bygga och programmera en egen teknisk lösning, där slutprodukten får den funktionalitet som de själva har valt, kan du höja motivationen, lärandet och förståelsen för hur teknik fungerar.

Hampus Naumanen

Lärare

Hampus Naumanen är matematik-, teknik- och NO-lärare på Fredrikshovs Slotts skola i Stockholm. Han har en bakgrund som ingenjör.

Andres Nilsson

LÄRARE

Andres Nilson är teknik- och träslöjdslärare på Fredrikshovs Slotts skola i Stockholm. Han är utbildad industridesigner

Albin Holmqvist

LÄRARE

Albin Holmqvist är förstelärare på Fredrikshovs Slotts skola i Stockholm, och undervisar i biologi, kemi, fysik och teknik. Han har en bakgrund inom kemiforskning.

4. Undervisning om tekniska system – en nyckel till mycket (ca 60 min)

Undervisar du om telefonen eller om kommunikationssystemet? Övergången från artefaktfokus till systemfokus är krävande för många elever, samtidigt som förflyttningen från det konkreta till det abstrakta skapar nya möjligheter. Det ger till exempel en bredare förståelse för tekniska lösningars sammanhang, deras systemberoende och systemens interaktion med sin omgivning, det vill säga samhällskopplingen. Forskning visar att det i undervisningen om tekniska system finns utmaningar för lärare, men också potential att öka förståelsen. 

• Vilka strategier är användbara i undervisningen om tekniska system?
• Hur kan ett rikt ämnesdidaktiskt språk underlätta elevers förmåga att beskriva tekniska system ur olika perspektiv?
• Varför är det viktigt att välja vilka system man utgår ifrån? 

Claes Klasander

FÖRESTÅNDARE CETIS, FIL DR.

Claes Klasander är föreståndare för CETIS (Sveriges nationella resurscentrum för teknikundervisning i skolan) vid Linköpings universitet. Han har disputerat om skolans undervisning om tekniska system, samt medverkat i lärarutbildning, forskning och utvecklingsfrågor om teknikämnet i många år. Claes är även tidigare högstadielärare i teknik, NO och matematik.

5. Stötta språkligt sårbara elever i teknik (ca 60 min)

Teknikämnets fackspråk innehåller inte bara centrala begrepp som har betydelse för förståelsen, utan även ord som kan ha en vardaglig betydelse eller ord från närliggande vetenskaper. Hur kan lärare kontinuerligt stärka ämnesspråk och läsförståelse, framför allt för elever med utmaningar som språkstörning och dyslexi, eller som är språkligt sårbara av andra anledningar? Föreläsningen ger praktiska exempel på hur lärare i teknik kan bygga en undervisning där både språk och ämnesinnehåll är i fokus.

• Vad innebär ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i teknikämnet?  
• Hur kan undervisningen organiseras så att den stärker förståelsen av centrala begrepp och allmänna ord som skapar sammanhang?  
• Vilka konkreta arbetssätt kan utveckla elevernas språk och läsförståelse, parallellt med deras ämneskunskaper?

Jenny Edvardsson 

DOKTORAND

Jenny Edvardsson är legitimerad lärare och doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Kristianstad. Hennes forskning rör skönlitteratur som didaktiskt redskap i biologi-, fysik- och kemiundervisningen. Jenny tilldelades Svenska Akademiens svensklärarpris 2017 och har skrivit flera böcker om läsning och språkutvecklande arbetssätt.

6. AI och etik – en ny aspekt av teknikämnet (ca 60 min)

Att förstå teknikutvecklingens betydelse för människan, sam­hället och miljön är en viktig del av teknikämnet. AI är ett aktuellt exempel på teknikutveckling och elever behöver inte bara förstå tekniken bakom, utan även förhålla sig till de etiska aspekter som följer med AI-användning inom olika områden.

Föreläsningen presenterar ett nyframtaget, forskningsbaserat lektionsmaterial för grundskola och gymnasium på temat AI och etik i teknikämnet. Materialet innehåller konkreta exempel och upplägg för hur du kan undervisa om AI på ett engagerande och nyanserat sätt.

Lisa Sällvin

UNIVERSITETSADJUNKT, DOKTORAND

Lisa Sällvin är universitetsadjunkt och doktorand i informationssystem vid Mittuniversitetet, där hon undervisar blivande civilingenjörer och forskar om it och lärande. Lisa har även undervisat lärarstudenter i teknikämnet och verksamma lärare i programmering, samt driver teknikklubbar för unga tjejer och killar på universitetets makerspace.

 

Caroline Wallmark

KOMMUNIKATÖR; FORSKNINGSINGENJÖR

Caroline Wallmark är kommunikatör och forskningsingenjör vid Mittuniversitetet. Hon arbetar för att göra forskning begriplig för fler och har medverkat i flera projekt om digitalisering i skolan. Caroline är konstnär på deltid och skapar konst i samarbete med AI.

7. Tekniska muséet håller workshop om Micro:bits (ca 60 min)

Mer information om passet presenteras inom kort.

8. Bedömning i teknikämnet – forskning och praktiska tips (ca 60 min)

Tekniklärare arbetar ofta ensamma och saknar stöd av kollegor i sina bedömningspraktiker, vilket kan skapa både osäkerhet och brist på likvärdighet. Föreläsningen presenterar resultat från aktuella forskningsstudier samt ger praktiska förslag för hur du kan arbeta med bedömning i teknik, både individuellt och i samarbete med andra. 

Du får en inblick i internationella forskningsprojekt som har utforskat innovativa bedömningsmetoder i formativt syfte. Du får också insikter om hur du kan få till ett kollegialt samarbete med hjälp av digitala bedömningsmetoder, framför allt via Komparativ bedömning (Adaptive Comparative Judgment). Det är en erkänt pålitlig metod för att bedöma kompetenser och prestationer, som har visat lovande resultat för att förbättra lärares bedömningar i teknik.

Praktiknära forskning i naturvetenskapliga ämnen, teknik och matematik (ca 30 min)

Vi vet att skolan ska vila på vetenskaplig grund men är forskningen relevant för undervisningen? Hur kan forskningens resultat bli mer användbara för dig som lärare? K-ULF är ett praktiknära projekt som involverar lärare, lärarutbildare, lärarstudenter och forskare, under ledning av KTH. Föreläsningen ger en kort inblick i K-ULF, samt djupdyker i ett projekt mellan tekniklärare och en VFU-student.

Eva Hartell 

FORSKNINGSLEDARE

Eva Hartell arbetar som forskningsledare i Haninge kommun, samt är fil. dr och forskare vid KTH. Hon är även legitimerad lärare och lektor för grundskolan. Eva är involverad i flera nationella och internationella praktikerbaserade forsknings- och utvecklingsprojekt. Hon har ett nära samarbete med lärare och skolor med syfte att utveckla undervisning och lärande i allmänhet, och främst inom STEM-ämnena.

 

Rasmus Brugge 

LÄRARE

Rasmus Brugge är civilingenjör och arbetar som lärare i teknik och matematik på Fredrika Bremergymnasiet i Stockholm.