Vägar till ett akademiskt skriftspråk

Vägar till ett akademiskt skriftspråk

Det övergripande syftet med avhandlingen är dels att analysera vilka generella drag av akademisk skriftspråkskompetens studenters texter uppvisar i början respektive i slutet av deras akademiska grundutbildning, dels att undersöka vilka vägar studenter med olika studiebakgrund väljer när de erövrar en akademisk skriftspråkskompetens.

I avhandlingen undersöks stadieövergångar inom utbildningssystemet ur ett studentperspektiv. Det empiriska material som avhandlingen grundar sig på består av kvalitativa forskningsintervjuer med lärarstudenter i olika skeden av sin utbildning, och av analys av texter skrivna av samma studenter. Studien visar att både nya och erfarna studenter har svårt att se en koppling mellan undervisningen i svenska på gymnasieskolan och universitetsstudierna, särskilt när det gäller det akademiska skrivandet. De nya studenterna upplever därför stark frustration och förvirring i övergångsfasen. De erfarna studenterna menar att de främst har utvecklat en akademisk skriftspråkskompetens under studietiden genom uppsatshandledning, vilken upplevs som avgörande för språkutvecklingen.

De nya studenternas interimtexter kännetecknas av tydlig personlig närvaro, varierande grad av avskrift av källtext och osäker referenshantering. Uttryck för kritiskt-analytiskt tänkande är inte vanligt förekommande, och texterna är allt som oftast vardagligt hållna. De erfarna studenterna skriver inte av text, men visar ändå osäkerhet i sin användning av innehållet i källtexterna. De skriver akademiskt genom att göra täta referensmarkörer och genom att använda en högtravande stilfärg. De akademiska språkliga redskapen används ibland av de erfarna studenterna som dekorering för att förstärka intrycket av förtrogenhet med den akademiska diskursen.

Roads to academic written language

The overall aim of the dissertation is to analyse the general features of academic writing skills that students texts show at the beginning and at the end of their undergraduate education, and to investigate the paths chosen by students from different study backgrounds when they acquire competence in academic writing.

The dissertation studies changes of level within the educational system from a student perspective. The empirical material consists of qualitative research interviews with student teachers at different stages of their training, and of the analyses of texts written by the same students.

The study shows that both new and experienced students find it difficult to see a link between the tuition in Swedish in high school and their university studies, especially when it comes to academic writing. The new students therefore feel frustration and confusion in the transition phase. The experienced students say that they have mainly developed competence in academic writing during their studies through supervision in essay writing, which is felt to be crucial for linguistic development.

The new students interim texts are characterized by the clear personal presence of an author, a varying degree of copying from source texts, and uncertain handling of references. Expressions of critical-analytical thinking are not common, and the texts usually have an everyday tone. The experienced students do not copy texts, yet they show great insecurity in their use of the content of the source texts. They write academically by using frequent reference markers and adopting a bombastic style. The linguistic tools of academic writing are used by the experienced students as decoration, to strengthen the impression of familiarity with the academic discourse.