Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Bolognaprocessens lärandemål får ingen effekt i praktiken

Publicerad:2013-11-13
John Miller
Skribent:John Miller
Richard Baldwin

Född 1960
i England.

Disputerade 2013-09-20
vid Göteborgs universitet

 

Avhandling

Changing practice by reform. The recontextualisation of the Bologna process in teacher education

Lärandemålen är tänkta att reformera Europas högre utbildning. Richard Baldwin har tittat på hur målen implementeras på en högskola i Sverige. Resultatet visar att inget i praktiken förändras.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som kursansvarig blev frågan aktuell. Vi skulle helt enkelt implementera lärandemålen som jobbats fram i Bolognaprocessen. Det är en reform för högre utbildningar i Europa. Jag var positivt inställd och tyckte att lärandemålen kunde erbjuda studenterna en tydlig bild av vad de ska kunna efter utbildningen och att detta kunde bidra till att förbättra utbildningen. När jag sedan fördjupade mig i ämnet ändrade jag uppfattning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur lärandemålen implementerats i två 30-poängskurser i engelska med didaktisk inriktning. Jag har tittat såväl på Bolognaprocessens policy dokument samt på de lokala policydokument och följt det praktiska arbetet, exempelvis vad lärare har diskuterat på planeringsmöten.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärandemålen erbjuder ett sätt att skifta fokus, från lärarna till lärandet. Målet är att göra utbildning mer studentanpassad. Däremot står det inte något om vad detta innebär och det blir på så sätt mest tomma ord. Det är upp till de lärarna på lokal nivå att definiera och formulera målen. Och lärandemålen visade sig snarare förstärka de roller som redan finns mellan lärare och elev, att läraren är experten och eleven den som behöver guidning. De som står bakom Bolognaprocessen förstår att inte så mycket förändras men de förstår inte varför.

– De tror att lärarna inte uppfattat själva budskapet och därför blir strategin att fortsätta upprepa det. Men jag skulle säga att det handlar om helt andra saker. Bolognaprocessen kan uppfattas som ett ifrågasättande av lärarnas auktoritet. Om man tittar mer kritiskt på Bolognaprocessen så handlar det om att förändra den högre utbildningen så att den blir marknadsanpassad, och mer globaliserad.

Vad överraskade dig?

– I början av mitt arbete var jag förvånad över att lärandemålen inte förändrade något i praktiken. Men kanske var jag lite naiv. När jag sedan läste på och jämförde med andra exempel om att införa policydokument uppifrån så insåg jag att det är så det ser ut. Gapet är för stort mellan de som utformat dokumenten och de som ska leva och verka efter dem.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med högre utbildning i Europa, eftersom alla är berörda av arbetet med lärandemålen. Det har gjorts väldigt lite forskning på själva implementeringsprocessen på lokal nivå. Med tanke på hur mycket tid och pengar det kostar att genomföra detta är det viktigt att titta på hur den processen ser ut.

Hanna Nolin

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev