Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Lärare, forskare och elever lär med Learning Study

Publicerad:2008-05-20
Uppdaterad:2012-04-12
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Learning Study kan ses som en kompetensutvecklingsmodell för lärare, säger forskaren Laila Gustavsson: genom att samarbeta med kollegor och forskare kan lärare hitta de kritiska aspekterna av lärandeobjektet och anpassa undervisning efter det – vilket gagnar lärandet hos både elever, lärare och forskare.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare har jag funderat mycket på varför elever inte lär sig det man har tänkt sig. Den där skillnaden som uppstår mellan lärarens intention och det eleverna faktiskt lär sig – varför blir det så? Det var min ingång, och när jag fick möjlighet att forska om det här genom projektet Lärandets pedagogik, så kändes det självklart att ta den.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om Learning Study, vilket är en variant av den japanska modellen Lesson Study. Learning Study kan både tjäna som en forskningsmetod och en kompetens-utvecklingsmodell: det handlar om att lärarna själva ska stå för forskningen genom att gemensamt i arbetslaget planera och utvärdera sin undervisning och därigenom dra nytta av den kollektiva kunskap som finns där. Lite förenklat så går Learning Study ut på att lärare och forskare initialt frågar vad eleverna kan för att se vilket lärandeobjekt som ska stå i fokus i undervisningen, utifrån det planerar sedan läraren en lektion som genomförs och videofilmas, därefter analyseras filmen i arbetslaget för att på så sätt få syn på de kritiska aspekterna av elevens lärande. Det är här variationsteorin kommer in i bilden: en kritisk aspekt är vad eleven måste få syn på för att verkligen ha förstått något, och för få syn på den kritiska aspekten måste det finnas variation. Utifrån variationsteorin och det som framkommit på videofilmen förändrar läraren sedan sin lektion och genomför den igen. Genom att samla arbetslagets kollektiva kunskap kan läraren få syn på sin egen undervisning och hur den påverkar eleverna – väldigt många insikter dimper nämligen ner när man ser andra lärare undervisa kring samma lärandeobjekt. Att se sin egen och andras undervisning gör att läraren kan anpassa behandlingen av lektionsinnehållet och hitta de kritiska aspekterna. I avhandlingen fokuserar jag dock inte på vad eleverna lär sig, för det har andra i projektet gjort, utan jag tittar främst på hur lärarna kan dra nytta av Learning Study som kompetensutvecklingsmodell. Lärare får ju ofta höra att de inte är tillräckligt intresserade av nya forskningsrön, med det tror jag kan förändras i och med den här studien. Ofta handlar det om för lite tid snarare än för lite intresse, men också om att det skapas en viss distans till lärarna när det hela tiden förväntas ta del av praxisnära forskning om skolan, istället för i skolan. Learning Study ger lärarna möjlighet att utföra forskningen själva, tillsammans med forskarna. En viktig aspekt av metoden är också att den bidrar till en praktisk förankring: när vi förde in variationsteorin och kopplade den till det praktiska arbetet i skolan, så blev teorin synlig på ett helt annat sätt för lärarna än om vi bara hade gått igenom den på ett teoretiskt plan. Sen uppstår det förstås krockar ibland – lärare med lång erfarenhet skapar sina egna teorier om undervisningen, och då kan man få brottas en del med sig själv för att ta till sig av det nya.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Ett viktigt resultat är att Learning Study bidrar till att lärare fokuserar mindre på metoder när de planerar sin undervisning och mer på själva innehållet, lärandeobjektet och elevernas resultat. Lärarnas var ofta mer upptagna med undervisningen och saker runt omkring den istället för själva innehållet, men det ändrades i och med att vi medvetet riktade lärares samtal till att handla om innehållet – och i förlängningen även variationsteorin. När lärarna tog del av de inspelade lektionerna fick de syn på vilka möjligheter till lärande som egentligen hade skapats: ibland blev det uppenbart att eleverna inte hade någon faktisk möjlighet att urskilja de aspekter som läraren hade tänkt sig. För elevernas del ökade lärandet med hjälp av den förändrade undervisningen: vi testade deras kunskaper före lektionen, precis efter och fyra veckor senare. Deras kunskaper hade förbättrats direkt efter lektionen, men det intressanta med variationsteorin är att den bidrar till att elevernas resultat förbättrades på sikt – testerna visade nämligen att eleverna fortsatte att lära sig även bortom lärandetillfället, för resultaten var ännu bättre på de test som gjordes efter fyra veckor.
– Avhandlingen visar hur Learning Study kan användas som en kompetensutvecklingsmodell, men jag ser även att det här kan vara den bro mellan forskning och skola som vi har letat efter, eftersom lärarna utför sin egen praxisnära forskning tillsammans med forskarna. Dessutom gör den praktiska förankringen att teori som kanske skulle ha upplevts som abstrakt blir väldigt konkret när den tillämpas direkt i undervisningen. Learning Study skulle kunna vara lösningen på hur skolan kan bli mer forskningsanknuten, men också på hur lärarutbildningen kan bli det genom att studenterna får använda sig av det här under sin VFU tillsammans med verksamma lärare och forskare. Det vore önskvärt, inte minst för att studenterna då får chansen att omsätta en del av de teorier som de har lärt sig i praktiken.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att lärares egna, erfarenhetsbundna teorier är så starka! En del fick verkligen brottas med sina egna teorier när de skulle sätta sig in i det här nya. En positiv överraskning var även att den tidigare bilden av lärares ointresse för själva innehållet som målats fram inom forskningen har kommit på skam: det finns visst ett intresse för innehållet, det handlar bara om att läraren måste få hjälp att rikta om sitt fokus.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har skrivit avhandlingen med lärarna i åtanke, så jag hoppas att de kommer att ha nytta av resultaten. Jag tror även att det finns en del att hämta för forskare, som dels kan få ett kvitto på var fortbildning kan innebära, men också för att jag visar hur viktig interaktion är i förhållande till ett lärandeobjekt.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag visar att Learning Study kan fungera som en kompetensutvecklingsmodell för lärare, vilket i förlängningen förbättrar undervisningen och därmed gynnar elevernas lärande. Lärarstudenterna frågar ofta vilken nytta de har av alla teorier de lär sig under utbildningen, men genom Learning Study blir det väldigt tydligt.

Hedda Lovén

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev