Lärares tolkning av nationella kursplaner
Charlotta Pettersson
Född 1972
i Helsingborg
Disputerade 2013-10-11
vid Örebro universitet
Avhandling
Kursplaners möjlighetsrum: om nationella kursplaners transformation till lokala
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag tyckte det var spännande att undersöka vilket innehåll de nationella kursplanerna får lokalt i samtal mellan lärare. Jag var med i en forskargrupp som har tittat på hur skolan styrs rent utbildningspolitiskt. Mitt uppdrag var att undersöka vad som händer med kursplaner när de blir lokala.Vad handlar avhandlingen om?
– Hur lärare tolkar och förstår kursplanerna och vilka möjlighetsrum kursplanerna kan bidra med. Jag har tittat på kursplanernas förvandling från nationell till lokal, det vill säga vilket meningsinnehåll som lärare lägger i kursplanerna. I studien har jag har gjort fokusgrupper med sex olika arbetslag, och undersökt hur de samtalar om och skapar mening om kursplaner.Vilka är de viktigaste resultaten?
– Ett spännande resultat är att lärare alltid tolkar kursplanen i relation till olika aspekter, främst dessa fyra följande: läraruppdraget, samhället, betygskriterier och elever. Resultatet blir olika beroende på vad kursplanen tolkas i relation till. – Jag kunde också se att lärare ser kursplanen som ett dokument som möjliggör, och de upplever stor frihet i relation till den. Nästan allt som de gör tycker de kan passa in. Det är egentligen bara betygen som lärarna upplever som begränsande. De refererar till kursplanerna för att få legitimitet för sina egna ställningstaganden och pedagogiska idéer. De använder sig av referenser till kursplanerna men det finns egentligen ingenting bakom – det blir vad jag kallar luftreferenser.Vad överraskade dig?
– Lärarna har ett metaforrikt språkbruk i relation till kursplanerna. De talar om kursplanen som en buljongtärning, att de får använda sig av kofot för att bända och hacka och så vidare. De vardagliga metaforerna begränsar snarare än stöttar lärarna i att komma vidare i sina pedagogiska frågor och dilemman. De skulle behöva språkliga verktyg i form av ett reflekterande pedagogiskt metaspråk.Vem har nytta av dina resultat?
– Lärare, rektorer, utvecklingsledare och politiker – alla som jobbar inom skolan och som bearbetar de nationella kursplanerna att bli lokala. Och de som funderar över hur skolans verksamhet styrs med hjälp av nationella styrdokument. Åsa LassonRelaterade länkar
Stockholm
Skolnärvaro
Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk F–Gy 27 mar 2026
Att möta explosivt beteende i förskolan
Kursen leds av Anna Hellberg Björklund och ger konkreta verktyg för att möta och förebygga explosiva beteenden hos barn i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk