Hoppa till sidinnehåll
Forskning

Frågan om det fria skolvalet har blivit en av de mest brännande i skoldebatten

Publicerad:2014-04-11
Uppdaterad:2023-08-31
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Höjd lärarstatus, tidiga insatser och mer lärtid i skolan. Det lyfter de flesta riksdagspartier fram i sin skol­politik. Men när det gäller det fria skolvalet går åsikterna isär. 
Elisabet Nihlfors
Elisabet Nihlfors, docent vid Uppsala universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken.
Foto: Vetenskapsrådet/Magnus Jando
Den senaste Pisa-rapporten, som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik, naturvetenskap och problemlösning, visar en kraftig nedgång för svenska elever. Resultatet engagerar både politiker och väljare, liksom forskare. Inför valet i höst anser fyra av tio svenskar att skolan är det viktigaste politikområdet, enligt en mätning från DN/Ipsos i januari. Till stor del har debatten i Pisas kölvatten handlat om likvärdigheten i den svenska skolan, eller bristen på densamma, och frågan om det fria skolvalet och dess betydelse för kvaliteten i skolan har blivit en av de mest brännande i skoldebatten. Anders Jakobsson, professor i pedagogik med inriktning mot de naturvetenskapliga ämnenas didaktik vid Malmö högskola, är en av de forskare som analyserat Pisaresultaten under 2000-talet för att försöka förstå vad som gått snett. Han har sett att nedgången inte är jämn. De lågpresterande eleverna uppvisar en mycket kraftig nedgång, medan nedgången är mindre hos högpresterande. – Om vi tittar på skolnivå i stället för på individnivå, ser vi att skillnaden mellan de bästa och de sämsta skolorna har fördubblats när det gäller resultaten i naturvetenskap under 2000-talet, och tredubblats när det gäller läsförståelse. Vi har fått en väldigt stor skillnad mellan olika skolor som vi inte sett tidigare, säger Anders Jakobsson. Han pekar ut det fria skolvalet som en viktig faktor till varför klyftorna ökar. – Det har lett till en rangordning av skolorna i en kommun, där det blivit viktigt för ambitiösa föräldrar att välja ”rätt” skola för sina barn. Det ger en negativ effekt på de kvarvarande eleverna som är låg- eller mellanpresterande. Undervisning som bygger på att eleverna bara ska få godkänt sänker nivån. Det blir ganska torftigt och ger en sämre skola. I de länder som presterar bra i Pisaundersökningen är alla skolor bra. Även Skolverket bedömer att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation, och därmed till minskad likvärdighet. Hur ska då likvärdigheten ökas? Ligger lösningen i att begränsa det fria skolvalet? Eller i ägandeskapet? Här glider partiernas åsikter isär. Centerpartiet tror starkt på individens rätt att välja skola och anser att konkurrensen i fria skolval ger högre kvalitet. Folkpartiet, med skolminister Jan Björklund i spetsen, förklarar både sjunkande studieresultat och lärarstatus med kommunaliseringen. Han vill återförstatliga skolan, precis som Sverigedemokraterna. Även en majoritet av folket, inklusive den svenska lärarkåren, anser att staten har bäst förutsättningar för att skapa en likvärdig skola, enligt Lärarnas Riksförbund. Dessa åsikter stöds av Leif Lewins statliga utredning Staten får inte abdikera, som i februari konstaterade att genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan 1991 blev ett misslyckande. I samband med kommunaliseringen infördes friskolereformen och det fria skolvalet, som innebär att skolpengen följer med eleven till den skola där han eller hon placeras efter sitt val. Vänsterpartiet är det enda parti som mycket tydligt vill förbjuda vinstdrivande friskolor: ”Skolpengen ska gå till undervisning, inte till vinstuttag eller räntebetalningar.” Något som förenar alla partier är behovet av att öka statusen för läraryrket. Framför allt lyfts höjda löner, kompetensutveckling och en minskad administrationsbörda fram. Lärarna ska kunna fokusera på sitt jobb.
Anders_Jakobsson
Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, har analyserat Pisaresultaten.
Foto: Moa Duvarci Engman
I Pisaundersökningen får länder med höga lärarlöner goda resultat. Men lönen är inte hela lösningen. – Att få utvecklas i sitt arbete har en rejäl effekt, säger Anders Jakobsson. Han hänvisar till den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties uppmärksammade forskningsöversikt Visible Learning från 2009. Vidareutbildning genom kurser och resor är viktigt. Även karriärtjänster är en bra väg. – Det gäller att styra duktiga och ambitiösa lärare till lågpresterande elever. Ge lärarna uppdrag med högre lön, och en utmaning: ”Vänd på den här trenden”. Annars finns det stor risk för att vi kommer att se en fortsatt nedåtgående spiral, och de sämsta skolorna läggs ner – men det löser inte problemet. Eleverna finns ju kvar, säger Anders Jakobsson. Flera av riksdagspartierna vill ha mer lärtid i skolan. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tror på mindre klasser för att ge eleverna mer tid med sin lärare och Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter fram fler lektionstimmar. Enligt John Hattie ger färre elever i en klass dock inte automatiskt någon effekt om man inte samtidigt ändrar pedagogiken. – Sverige har ganska få matte­timmar, men andra länder med bättre Pisaresultat har ännu färre timmar. Kvaliteten finns inte i antalet timmar, utan i innehållet – engagerade lärare som gör ämnet spännande och roligt, säger Anders Jakobsson. Ett annat område som flera partier lyfter fram är tidiga insatser för att fånga upp svaga elever och ge dem extra stöd, bland annat genom fler specialpedagoger. Men hur det ska gå till är inte självklart. Folkpartiet vill identifiera de elever som är i behov av särskilt stöd med hjälp av betyg redan i fjärde klass, men det finns inga belägg för att betyg före 12–13 års ålder får eleverna att prestera bättre, enligt Anders Jakobsson. Inte heller nivågruppering har positiva effekter, som bland andra Sverigedemokraterna föreslår. Claes Nilholm, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Malmö högskola, poängterar att specialpedagogiskt stöd bäst ges inom eller i anslutning till den vanliga undervisningen. Det är mindre utpekande. – Det gäller att ha en god verksamhet redan i förskolan, att jobba förebyggande. En god undervisning ger färre elever i behov av särskilt stöd. Han menar att politikerna bara pratar om kunskapsmålet i Pisadebatten, och glömmer bort att uppdraget i skollagen är mycket bredare: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.” – Det sociala uppdraget måste gå hand i hand med kunskapsuppdraget. Även Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet samt gästprofessor vid Centrum för skolledarutveckning vid Umeå universitet, vill se en bredare diskussion i skolpolitiken. – Politikerna bör ta tag i de stora övergripande frågorna, som ”Vad är skolan till för?”, ”Vart är vi på väg?”, ”Varför är en hög utbildningsnivå hos alla en angelägenhet för Sverige?”. Detaljerna, som antal elever i klassen, kan lärarna bestämma. Men politik handlar om att vilja någonting. Medvetenheten om att det finns forskning inom skolområdet är hög, och det är lätt att söka stöd för sina egna tankar och idéer. – Man kan inte bara titta lösryckt på en studie, utan det handlar om att lägga samman flera forskningsrapporter, säger Elisabet Nihlfors. Hon ser fram emot Skolforskningsinstitutet, som bildas den 1 januari 2015. Det är en myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat om skolan, för att öka kunskapen om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet. – Politikerna behöver, liksom praktikerna i skolan, tillgång till state of the art, det vill säga veta var forskningsfronten ligger inom olika utbildningsvetenskapliga områden. Anders Broman, forskare i statsvetenskap med inriktning mot skolan, ungdomar och politik vid Karlstads universitet, tror dock inte att forskningsrön har så stor betydelse för väljarna. – Till viss del ökar trovärdigheten om politikerna hänvisar till olika studier – om forskningsresultaten är entydiga. Men skolan är en komplex fråga som alla har ”kunskap” om på ett annat sätt än andra politiska frågor. Man minns sin egen skoltid eller barnens. – För väljarna spelar troligen känslan i vallöftena minst lika stor roll som fakta­underlaget. Av Eva BarkemanIllustration Sam BrewsterArtikeln är tidigare publicerad i Skolportens forskningsmagasin nr 2 2014Folkpartiet

VALET 2014

Skolporten har frågat riksdagspartierna vilka som är deras tre viktigaste skolpolitiska frågor inför höstens val. Men har politiken grund i forskningen? Skolporten har granskat några av förslagen. Läs mer på Skolporten.se/valet     Länkar till artikeln:Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. Utbildningsdepartementet, SOU 2014:5 I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet. SOU 2010:67 Visible learning, av John Hattie (2009), visible-learning.org/2009/02/visible-learning-meta-studySynligt lärande. Presentation av en studie av vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges kommuner och landsting 2011. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Nummer 2013:3 (Kan vi lita på PISA?)
ForskningValår
Stockholm

Slöjd

Skolportens fortbildning för slöjdlärare! Ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg för att stärka din yrkesroll. Delta på plats i Stockholm 29–30 september 2026, eller via webbkonferensen 7–30 oktober 2026.
Läs mer och boka
Åk F–9
29–30 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen leds av Jakob Carlander och lär dig om kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk