Läroplan i rörelse: Det individuella programmet i möte mellan nationell utbildningspolitik och kommunal genomförandepraktik

Läroplan i rörelse: Det individuella programmet i möte mellan nationell utbildningspolitik och kommunal genomförandepraktik

Avhandlingen handlar om gymnasieskolans individuella program, om den nationella utbildningspolitiken gällande programmet och det kommunala genomförandet av de politiska visionerna. Syftet med avhandlingen är att belysa hur skolans aktiviteter tar gestalt i mötet mellan nationell utbildningspolitik och kommunal genomförandepraktik.

Det individuella programmet inrättades med den omfattande gymnasiereform som riksdagen beslutade om 1991 och som genomfördes under 1990-talet. Allt sedan dess har programmet varit föremål för politisk debatt. I studien betraktas programmet som ett konkret svar på differentieringsfrågan, d.v.s. den politiska frågan om hur länge elever skall undervisas sammanhållet innan de delas upp och vad detta i sin tur kräver i form av lösningar. En lösning är att tillåta organisatoriska uppdelningar, även utanför det sammanhållna, en annan att rikta kravet mot lärares förmåga att individualisera inom klassens ram. I avhandlingen visas att dessa frågor varit aktuella sedan 1940-talet, då dagens grundskola började förberedas. Därtill argumenteras för att orsaken till att frågan om det individuella programmet är så svårlöst beror på att det rör sig om ett grundläggande pedagogiskt dilemma, som hänger samman med målet att åstadkomma en skola för alla. Problemet uppstår i mötet mellan de politiska visionerna och genomförandet av de samma och hänger också samman med gymnasieskolans olika syften.

I avhandlingen närstuderas tre skeden i den politiska processen (utredning, remissförfarande och riksdagsbehandling). Studien omfattar också en historisk fallstudie av en kommun som inrättade det individuella programmet under 1990-talet. Aktiviteterna i kommunen studeras utifrån hur hur iv-programmet genomfördes i samspel mellan olika lokala delarenor (politik, förvaltning och skolverksamhet). Genom att följa det individuella programmet över tid och inom och mellan olika arenor, visar studien sammantaget hur skola tar gestalt genom olika aktörers handlingar i ett växelspel mellan olika nivåer i styrsystemet. Detta växelspel inrymmer såväl förflutenhet som framtid i varje enskilt skede.

The Interplay between National Educational Policy and Local Practice:: A study of curriculum processes

This thesis examines the activities within the Swedish steering system concerning upper secondary school. Sweden has a long history of shared responsibility between the state level of government and the municipalities, dating back to federal decisions concerning the establishment of a compulsory school system. By the early 1990s two parallel changes were taking place within the Swedish educational sector, one concerning the steering system which evolved towards deregulation and decentralization, and the other an extension of the compulsory school. A consequence of the latter change was that in practice upper secondary education became mandatory. The political aim was to realize the vision of one school for all . In this study the political vision and the larger question of how to turn it into reality (the differentiation question) is used to show how activities at national as well as the local level of the steering system are formed.