Viktigt att fråga på rätt sätt när det gäller självskadebeteende
Maria Zetterqvist
Född 1970
i Gävle
Disputerade 2014-10-04
vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet
Avhandling
Non-suicidal self-injury in Swedish adolescents. Prevalence, characteristics, functions and associations with childhood adversities
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag jobbar som psykolog inom barn och ungdomspsykiatrin och på slutet av 90-talet och i början på 2000-talet mötte jag många unga med självskadebeteenden. Då visste man inte så mycket om det och jag ville lära mig mer.Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om hur utbrett självskadebeteenden är bland ungdomar. Det är den största undersökningen som är gjord i Sverige: 3 000 ungdomar i årskurs ett på gymnasiet har besvarat enkätfrågor som handlar om hur vanligt självskadebeteende är, vilken metod som används och vilken funktion det har.Vilka är de viktigaste resultaten?
– Självskadebeteende är vanligt, visade resultaten. Men det spelade stor roll hur frågan ställdes: När eleverna fick svara på frågan om de har använt sig av självskadebeteenden svarade 17 procent ja. Men när vi gav exempel på självskadebeteenden, som att sudda sin hud, bränna huden, slå sig själv eller skära sig själv vid åtminstone ett tillfälle – så svarade var tredje ja. Det är viktigt att som exempelvis skolsköterska eller kurator vara ganska specifik i sina frågor till ungdomar för att kunna fånga upp de som har ett självskadebeteende. – Undersökningen visar också att de som säger att de har självskadebeteenden även rapporterar om flera negativa upplevelse i livet. – När det gäller vilken funktion beteendet har så var det vanligaste svaret att man reglerade känslor med det, exempelvis framkallade känslor om man kände tomhet, eller för att motverka ångest. En funktion var att straffa sig själv, och en annan funktion var social – att man använde beteendet för att påkalla uppmärksamhet för att få hjälp. Det är viktigt att veta vilken funktion självskadebeteendet har för att kunna ge ungdomarna rätt hjälp, hjälpa dem att hitta andra strategier.Vad överraskade dig?
– Jag blev överraskad att självskadebeteenden var så vanligt bland ungdomar.Vem har nytta av dina resultat?
– All personal som arbetar med elevvård och inom sjukvård. Hanna NolinRelaterade länkar
Stockholm
Skolnärvaro
Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!
Läs mer och boka
Åk F–Gy 27 mar 2026
Att möta explosivt beteende i förskolan
Kursen leds av Anna Hellberg Björklund och ger konkreta verktyg för att möta och förebygga explosiva beteenden hos barn i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk