Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Motstridiga normer kring fusk i skolan

Publicerad:2015-02-17
Uppdaterad:2015-02-18
John Miller
Skribent:John Miller
Lars Fonseca
Lars Fonseca

Född 1963
i Köpenhamn

Disputerade 2014-10-17
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Det godkända fusket. Normförhandlingar i gymnasieskolans bedömningspraktiker

Både elever och lärare upplever att det är fel att fusk förekommer i skolan, men den uppfattningen konkurreras ut av starkare normer som säger att lärare ibland hellre bör tolerera fusk än att utsättas för elevers, föräldrars och skolledares missnöje över dåliga betygsresultat, visar Lars Fonsecas avhandling. Varför blev du intresserad av ämnet?
 – Jag undervisade en gymnasieklass i moralpsykologi och en av eleverna sa rakt ut att det kan vara helt rätt att fuska i skolan om läraren och, eller, undervisningen är för dålig. På något plan förstod jag eleven, samtidigt som det strider mot andra värderingar jag har kring undervisning.  Vad handlar avhandlingen om?
 – Om de olika, och ofta motstridiga, förväntningar som elever och lärare upplever i skolsammanhang där bedömning, betyg, kunskapssyn, kunskapskontroll och fusk är centrala.  Vilka är de viktigaste resultaten?
 – Såväl elever som lärare upplever att det i grunden är fel att fusk förekommer i skolan, men normen att man inte bör fuska står i konflikt med andra normer som säger att andra viktigare mål kan uppnås om fusk tolereras. – Elever har en tydlig uppfattning om deras prestationsförmåga i förhållande till betygsnivåer och de tolererar fusk vid tillfälliga svårigheter, privat eller i skolan, om resultaten av fusket inte äventyrar de betygshierarkier som uppfattas vara ”naturliga”. Elever i svårigheter att på egen hand klara betygskraven för godkända betyg har skolkamraternas tolerans att fuska sig till godkända betyg men inte mer än så. Högpresterande elever tolereras inte alls att skolfuska och detsamma gäller för elever som inte försöker anstränga sig i skolarbetet. – Skolor konkurrerar om ett visst elevunderlag och betyg har blivit en viktig konkurrensfaktor. Att kunna visa goda betygsresultat är viktigt för den enskilde eleven, den enskilde läraren och för den enskilde skolenheten. Lärare upplever förväntningar att det ibland är bättre att blunda för fusk än att nitiskt och aktivt motverka fusk. Speciellt gäller detta för elevprestationer i gränslandet mellan underkända och godkända betyg, där så kallade snällbetyg uppfattas vara vanliga. Både elever och lärare upplever att förväntningarna på alla elevers måluppfyllelse utan snällbetyg och skolfusk är orimliga att uppfylla. – Framgångsrika skolor måste idag kunna uppvisa både ett strikt regelverk mot skolfusk och samtidigt höga betygsresultat. Min studie visar att tydliga policys kan finnas fast både elever och lärare internt är väl medvetna om att regelverket inte följs. Normen att man inte bör skolfuska konkurreras ut av starkare normer som säger att man ibland hellre bör tolerera skolfusk än att utsättas för elevers, föräldrars och skolledares missnöje över dåliga betygsresultat.  Vad överraskade dig? – Att så många olika sorters normer var inblandade i sammanhang där skolfusk förekommer. Skolfusk är ingen normlös verksamhet utan elever och lärare har klara uppfattningar om vilket agerande som är socialt tolererat för olika skolaktörer när det kommer till skolfusk. Det överraskade mig att normkonflikterna kring skolfusk tillåts fungera i det dolda.  Vem har nytta av dina resultat? – De som vill försöka förstå hur utbildningssystemens ökade fokus på enkla resultat kan leda till att lärande i etik och moral kanske utvecklas på sätt som inte är önskvärda. Studien ger ett konkret underlag för att diskutera orimliga normkonflikter i skolans bedömningspraktiker. Åsa Lasson

Relaterade länkar

Intervju
Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Webbkonferens

Höstlovsforum Grundskola

Välkommen till Höstlovsforum – Skolportens fortbildningspaket för v. 44, med fokus på lärande, kollegial utveckling och pedagogisk inspiration! Vi erbjuder digital, forskningsbaserad fortbildning för hela personalgruppen. Välj fritt ur föreläsningsbiblioteket och delta via vår utbildningsplattform, 23 okt–1 nov.
Läs mer och boka
Åk F–9
23 okt – 1 nov

Andraspråksutveckling i förskolan

Kursen leds av Anniqa Sandell Ring och ger konkreta verktyg för att stärka din kunskap om andraspråksutveckling i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!
Läs mer och boka
Fsk