Undervisning som ger elever smak för naturvetenskap

Publicerad:2015-02-19

Skribent:John Miller

Per Anderhag

Född 1971
i Stockholm

Disputerade 2014-11-14
vid Stockholms universitet

Avhandling

Taste for Science. How can teaching make a difference for students’ interest in science?

Många elever har svårt att relatera till naturvetenskap, men undervisning kan göra skillnad. Per Anderhags avhandling ger exempel på hur en lärarens handlingar kan bidra till att eleverna får ett intresse för naturvetenskap.Varför blev du intresserad av ämnet? – Bakgrunden till att min avhandling rör elevers intresse för naturvetenskap är dels mina egna erfarenheter som gymnasielärare i biologi, dels den forskning som finns sedan tidigare. Elever har ofta svårt att relatera till naturvetenskap. Det är krångligt, har ingen relevans för dem personligen och är fritt från känslor. Jag tyckte det var spännande att undersöka hur undervisning kan göra skillnad. Hur kan bra undervisning ändra den bilden? Vad handlar avhandlingen om? – Den handlar om vilken skillnad undervisning kan göra för elevernas intresse av naturvetenskap. Det är en didaktisk avhandling där jag intresserar mig specifikt för undervisning och lärarens roll i klassrummet. – Att välja naturvetenskap handlar inte enbart om att man gillar fysik eller kemi, utan i hög utsträckning handlar det också om att känna sig delaktig i sociala sammanhang där naturvetenskap är av relevans. Forskning har visat att denna känsla av delaktighet är starkt kopplad till socioekonomisk bakgrund, det vill säga att hemmet har betydelse. – I min avhandling har jag försökt hitta skolor som tycks kompensera för hemmet, där undervisning gör skillnad. Konkret har jag tittat på populationsstatistik för att hitta grundskolor där fler elever väljer naturvetenskapliga programmet på gymnasiet än man kan förvänta sig med tanke på deras socioekonomiska bakgrund. Istället för att fråga eleverna om deras intresse, vilket man vanligtvis gjort, försökte jag se hur elevers intresse blir till i klassrummet, när det sker och som ett resultat av det läraren gör. Jag har därför tittat på undervisningen i naturvetenskap i en skola som har avvikit positivt i flera år. Avhandlingen ger ett exempel på vad lärare kan göra i klassrummet för att göra eleverna intresserade och delaktiga i naturvetenskap. Vilka är de viktigaste resultaten? – Ett viktigt resultat är att skolan kan kompensera för hemmet och avhandlingen ger exempel på hur sådan undervisning kan se ut. Till exempel var känslor en viktig del av att göra naturvetenskap i det här klassrummet. Förutom att eleverna skulle förstå det naturvetenskapliga innehållet, var läraren väldigt noga med att fråga hur det kändes att lyckas. Det vill säga att lära sig naturvetenskap var något man kunde känna, och detta uppmärksammades eleverna på. Normer och känslor var uppe på bordet och något man pratade om i det här klassrummet. Det är ett exempel som andra lärare kan fundera över. – Något annat som var väldigt tydligt var att syften, var man håller på med och varför, var explicit i klassrummet. Läraren visade hur innehållet relaterade till det eleverna hade arbetat med tidigare och vart de var på väg. – I det här klassrummet erkändes alla elevers sätt att vara och prata, samtidigt som läraren var noga med att tydliggöra kopplingen till naturvetenskap. Fokus var på naturvetenskap, men läraren var noga med att alla elever kunde delta utifrån sina förutsättningar. Vad överraskade dig? – En sak var att den socioekonomiska bakgrunden var en sådan viktigt faktor för svenska elevers gymnasieval och att välja naturvetenskap. Av 1300 skolor var det kanske 80 som avvek positivt. – En annan sak var att naturvetenskap var intressant och kul i sig självt i det här klassrummet, man sockrade inte för att göra det intressant. Annars är ett klassiskt exempel att man gör spännande experiment och spektakulära saker för att göra till exempel kemin rolig. Så var det inte här. Vem har nytta av dina resultat? – Lärare och lärarstudenter, men också forskare som är intresserade av att studera lärande som en process där kognition, normer och värden är sammanflätat. Annelie Drewsen

Relaterade länkar

Läs avhandling

Intervju

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer

Stockholm

Skolnärvaro

Skolportens fortbildning för dig som på olika sätt arbetar med elevers närvaro i skolan! Delta på plats i Stockholm den 27 mars eller via webbkonferensen 2–30 april. Boka din plats till bästa pris idag!

Läs mer och boka

Åk F–Gy

27 mar

Matematik i förskolan

Kursen leds av Ann S. Pihlgren och ger konkreta verktyg för att arbeta med matematik på ett systematiskt och kreativt sätt i förskolan. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!

Läs mer och boka