Vardagsspråk dominerar i klassrummet

Publicerad:2015-02-19

Uppdaterad:2015-03-23

Skribent:John Miller

Anna Maria Hipkiss

Född 1973
i Borås

Disputerade 2014-11-21
vid Umeå universitet

Avhandling

Klassrummets semiotiska resurser. En språkdidaktisk studie av skolämnena Hem- och konsumentkunskap, Biologi och Kemi

I klassrummet används vardagsspråket. Detta trots att kunskaper i ämnesspråk har stor betydelse för elevernas resultat. ”Det här är ett problem”, säger Anna Maria Hipkiss som forskat i hur lärare och elever kommunicerar i undervisningen.Varför blev du intresserad av ämnet? – Med en bakgrund som grundskollärare och lärarutbildare har jag själv erfarenheter av hur centralt språket är i undervisningen. Jag ville med min forskning titta närmare på språkets roll i klassrummet. Vad handlar avhandlingen om? – Jag har följt undervisningen i tre ämnen, kemi, biolog och hem- och konsumentkunskap på två skolor i årskurs 8-9 och studerat hur lärare och elever pratar kring ämnet. Jag har också studerat klassrummens design, hur det är möblerat, vilka saker som finns och hur de används. Den underliggande frågeställningen är hur och om olika ämnesspråk används i undervisningen. Vilka är de viktigaste resultaten? – Att vardagsspråket präglar undervisningen oavsett ämne. Det är i princip bara i skolböckerna och på tavlan som eleverna kommer i kontakt med varje ämnes specifika språkbruk. Det här är ett problem då behärskning av ämnesspråken är avgörande för elevers skolframgång. Lärarna ”packar upp” ämnesspråket utifrån texten i läroböckerna, begrepp förklaras men används inte i den fortsatta kommunikationen i klassrummet. Det gäller samtliga ämnen i min studie. Enda gången eleverna använde ämnesspråk var då de i hem- och konsumentkunskap fick en muntlig och skriftlig redovisningsuppgift som uppmuntrade till att använda ämnesspråket. – I andra övningar och uppgifter ställdes inte det kravet. Det märktes skillnad i undervisningen och kommunikationen beroende på hur klassrummen såg ut och var möblerade. NO-lärare uttryckte önskan om mer gruppdiskussioner men hade svårt att få till det då eleverna satt parvis vända mot läraren. I den hemkunskapssal med hemtrevlig inredning och öppna kök kommunicerade och relaterade eleverna i betydligt högre utsträckning jämfört i de klasser där hemkunskapssalen bestod av åtskilda kök och mer steril inredning. Vad överraskade dig? – Att lärarna inte gick igenom lärobokstexterna tillsammans med eleverna. Eleverna fick därmed på egen hand tyda de ämnesspecifika texterna i läroböckerna. Vem har nytta av dina resultat? – Lärare, blivande lärare och lärarutbildare. Jag hoppas att min studie kan bidra till en diskussion om vikten att inkorporera lärobokstexten i undervisningen. Susanne Sawander

Relaterade länkar

Läs avhandling

Intervju Lärarpanelens favorit

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer

Stockholm

Slöjd

Skolportens fortbildning för slöjdlärare! Ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg för att stärka din yrkesroll. Delta på plats i Stockholm 29–30 september 2026, eller via webbkonferensen 7–30 oktober 2026.

Läs mer och boka

Åk F–9

29–30 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen leds av Jakob Carlander och lär dig om kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Flexibel start, tillgång i 6 månader med avslutande kursintyg. Pris 749 kr ex. moms. Är ni en grupp som vill delta? Kontakta oss för specialerbjudande!

Läs mer och boka