Hoppa till sidinnehåll
Digitalisering

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Publicerad:2019-01-16
Uppdaterad:2019-01-23
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Susanna Nordmark

Född 1968
Bor i Växjö

Disputerade 2018-11-23
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

A Multimodal Seamless Learning Approach Supported by Mobile Digital Storytelling

En teknisk lösning med en särskilt utvecklad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande och som kan användas oberoende av ämne, ålder och tidigare kunskaper. Det blev resultatet av Susanna Nordmarks forskning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är en lång historia. Jag kommer från en liten ort i Älmhults kommun. En sak som jag hade med mig från min skolgång var ett studiebesök på Ikea och en inblick i hur de använde sitt dåvarande kommunikationssystem Memo för att komma i kontakt med sina olika kontor runt om i världen. När jag senare fick mitt första jobb på ett företag i Växjö blev jag så småningom delaktig i att utbilda all personal på företagets olika kontor i ett motsvarande internt kommunikationssystem. Det var nog då jag började intressera mig för användarnas roll och betydelse för att lyckas med motsvarande implementationer.

– Efter akademiska studier i engelsk lingvistik, nordiska språk, litteraturvetenskap, samt en gymnasielärarexamen i engelska och svenska, fick jag 2001 jobb på dåvarande Växjö universitet. Där designade jag ett administrativt system för den dåvarande nya lärarutbildningens digitala hantering av studieplaner, ekonomi, VFU och interna och externa kommunikation. Från år 2006 arbetade jag som biträdande projektledare i det nationella projektet Ung kommunikation som handlade om ungas digitala vardag och hur den återspeglades – eller inte – i skolan. Under samma tid mötte jag mina blivande handledare vilka båda uppmanade mig att påbörja forskarstudier. Så, med grund i en lång arbetslivserfarenhet och erfarenhet från andra typer av studier än de som handledarna främst representerade, det vill säga data- och informationsvetenskap, medieteknik och kognitionsvetenskap påbörjade jag så småningom mina ”tvärvetenskapliga” forskarstudier.

Vad handlar avhandlingen om?

– I avhandlingen utforskar jag samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande. Jag har tagit fram en särskilt designad arbetsmetod med tillhörande stödtekniker för mobilt digitalt berättande, eller mobile Digital Storytelling (mDS), avsett för lärande och undervisning. Avhandlingen bjuder in lärare och elever att prova på ett sätt att arbeta med teknikstött lärande. Det handlar inte bara om en teknisk lösning som man sätter i händerna på lärare och förväntar sig att de ska hitta på något med på egen hand – det följer med en för ändamålet särskilt utvecklad arbetsmetod, vilket inte alltid har varit fallet tidigare.

– Jag har genomfört en mängd studier, både nationellt och internationellt, tillsammans med lärare och elever, från förskoleklass till vuxna användare. I studierna har jag tittat på hur man kan använda multimodalt och sömlöst mobilt berättande, som är en kombination av text, ljud och bild för att skapa egna uttryck, eller för att skapa mening, exempelvis lära sig av det man har gjort under en skoldag.

– Det är viktigt att påpeka att avhandlingen hör till den tekniska fakulteten och forskarämnet data- och informationsvetenskap. Jag har därmed inte haft som syfte att mäta själva lärandet, utan att genom studiet av design, teknik och lärande försöka skapa möjligheter för lärande. Men, jag är tvärvetenskapligt inriktad, så jag vill gärna se att det kommer in influenser från olika håll, inte bara från det tekniska eller det pedagogiskt-didaktiska. Det är ett samspel, vilket jag försökt understryka i min avhandling. Det går inte att sitta på sin kammare som tekniker och uppfinna något som man tycker att alla ska använda, eller vice versa som pedagog. Man måste som designer ha slutanvändarna med sig, därav valet av inkluderande och iterativa forskningsmetoder som design-based research (DBR) och co-design. Det är nog det som har varit det mest intressanta, att ha mina användare med mig på resan och få deras input.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är svårt att säga något specifikt. Men just att leverera en teknisk lösning tillsammans med ett sätt att arbeta, som användarna har varit med och utvecklat. Det är viktigt. Mina studier indikerar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande, vilket användarna har varit med och validerat.

– Men att ”less is more” är också en viktig lärdom. Från början ville jag ha med så många möjligheter som det bara var möjligt. Jag ville erbjuda möjlighet att redigera video och andra saker som faktiskt inte var nödvändiga, med tanke på att verktyget var avsett som ett instegsalternativ. När man kokar ner allt är det inte de snajdiga möjligheterna som är viktiga. Det är just den där brytpunkten att komma igång som är det svåra. När man väl har kommit in i sättet att arbeta digitalt som lärare, då följer det ena på det andra. Jag skulle vilja att de som inte riktigt är med på tåget ser att det finns möjlighet att kliva på fortfarande. Biljetterna är inte slut!

Vad överraskade dig?

– Jag trodde inte att alla skulle vara så positiva. Det kan vara ett problem om folk blir för glada när man forskar, då undrar man om man har gjort rätt. Men många lärare har varit väldigt positiva och sett det här som en möjlighet. Men de kan i samma mening säga att de vet att det inte kommer att fungera där de arbetar, mestadels på grund av tidsbrist. Så det har varit en väldig motsättning i den här glädjen som både lärare och elever har visat och pratat om. Framför allt är det som sagt tiden som inte räcker till. Just det förvånar mig inte – jag var medveten om att det skulle bli just tiden som var det som blev det svåraste av allt. Men den överväldigande glädjen förvånade mig mest.

– Det förvånade mig också att kollaborativt arbete fungerade så bra. Det har varit fantastiskt roligt. Det fanns och finns en känsla av att vi tillsammans gör bättre saker, det har glatt mig att det var möjligt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de flesta, från skolledare till elever i den praktiska verksamheten, liksom lärarutbildare och lärarstudenter, kan ha nytta av dem. Kanske kan man översätta sättet att arbeta till andra verksamhetsområden och målgrupper också. Det vore trevligt.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev