Kristna skolor behövs för att motverka extremism, skriver företrädare för Kristna skolor i väst.

Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, och kanske under vilken ledning vi verkar. Vilka förutsättningar gör att du helst pratar bakom ryggen på andra och vilka krävs för att du ska ta det med den det berör? skriver krönikören Erik Stenkula.

I förra veckan släppte Skolverket rapporten Lönepremie på gymnasial utbildning – en analys av gymnasiala utbildningars lönenivåer på arbetsmarknaden. Skolverket konstaterar att elever behöver mer kunskap för att kunna göra välinformerade utbildningsval. Det är sant. Men erbjuder Skolverkets rapport mer kunskap? Svaret är tyvärr nej, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Forskning visar på att senare skolstart på högstadiet och gymnasiet förbättrar elevers hälsa, välbefinnande och studieresultat. Dessutom minskar trängseln i kollektivtrafiken. Därför har Moderaterna i Göteborg föreslagit att kommunens skolor ska börja tidigast klockan 09.00. Ett förslag som bygger på evidens, inte magkänsla och som nu har goda chanser att bli verklighet, skriver moderaterna Hampus…

Idag har regeringen lämnat över det största reformpaketet för skolan på över 30 år till riksdagen. Det är förslag som ska ge både lärare och elever bättre förutsättningar i undervisningen, skriver utbildningsminister Simona Mohamsson (L) och gymnasieminister Lotta Edholm (L).

Socialt och emotionellt lärande (SEL), ger evidensbaserat stöd till barn för att utveckla sociala färdigheter och hantera starka känslor, enligt debattörerna. Ändå används inte metoden i skolan. ”Skolor har ett kraftfullt verktyg för att ta itu med två stora utmaningar, psykisk ohälsa och svaga skolresultat”, skriver Josef Milerad, docent och skolläkare. m.fl.

Regeringens nödvändiga reformer av svensk skola får inte ses som ett tillfälle för kommunerna att skära ned. Tvärtom borde kommunernas överskott på 32 miljarder kronor investeras i skolan, skriver utbildningsminister Simona Mohamsson (L) och Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.

Utbildningen ger mig större pondus i mitt dagliga yrkesutövande. Men den innebär också något mer – ett ansvar för att synliggöra fritidshemmets uppdrag, skriver Andreas Härjefors, nybliven lärare i fritidshem.

När Folkbildningsrådet föreslår nya bidragsvillkor för folkhögskolorna riskerar folkbildningen att reduceras till diagnoser, dokumentation och mätbara resultat. Det hotar själva idén om bildning och deltagarnas egen utveckling, skriver läraren Elwood Overholt.

Politikerna måste dra ner på antalet högskoleplatser. Föräldrar och syv måste inse att det ofta är klokare att gå yrkesgymnasium, och sedan eventuellt sadla om, än att satsa på att bli fredsmäklare. Det skriver Malin Siwe i en ledare.

Det är inte rimligt att nya långtgående förslag läggs fram utan att de baseras på fakta och korrekt statistik, skriver Per Ledin, expert i Skolpengsutredningen som gjort egna beräkningar.

Skolverkets rekommendationer för barngruppernas storlek behöver bli bindande regler och personaltätheten bör bestämmas på nationell nivå, skriver Suzan Özunluoglu, barnskötare i förskolan, och Veton Kalici, ordförande för Kommunal Skåne.