En föränderlig värld behöver nytänkande läromedel

Sponsrat innehåll

 

Mattias In de Betou och Malin Hellros, redaktörer för hög- respektive mellanstadiet på Bonnier Education.

Med dagens breda informationsflöde kommer också behovet av flexibla läromedel. Bonnier Education satte sig ner med Mattias In de Betou och Malin Hellros, redaktörer för hög- respektive mellanstadiet på Bonnier Education, för att höra deras tankar om möjligheterna med ett digitalt läromedel för alla SO-ämnen.

 

 

 

Ni har båda arbetat som lärare innan ni sadlade om till läromedelsredaktörer. Vad hade ni för upplevelse av digitala läromedel under er tid som lärare?

”Jag arbetade nästan uteslutande med digitala läromedel”, berättar Mattias. ”Jag såg potentialen i att arbeta digitalt med eleverna, men jag uppfattade samtidigt materialet jag hade tillgång till som bristfälligt. Därför var jag tvungen att många gånger skapa eget material.”

Malin instämmer: ”Jag har arbetat med digitala läromedel som komplement till läroböcker. Hade jag haft våra heltäckande SO-portaler under min tid som lärare hade det underlättat mycket. Både för mig och eleverna, men också i kontakt med andra lärare, som specialpedagoger.”

Hur ser en normal arbetsvecka ut för SO-redaktionen?

”Redaktörerna för mellanstadiet är i ett nytt läge nu när de fyra SO-portalerna för årskurs 4–6 har lanserats”, berättar Malin. ”Under våren fokuserade vi mycket på att producera och lägga grunden till portalerna. Nu fortsätter vi med att bygga ut och komplettera utifrån de ändringar som gjordes i läroplanen under vårterminen.” Hon berättar också att de planerar flera spännande projekt, och att de kommer att bearbeta filmer som spelades in i våras i samarbete med Medeltidsmuseet.

”Vanliga arbetsuppgifter för mig är att ha kontakt med författare, skriva egna texter och aktiviteter, och planera lång- och kortsiktigt tillsammans med andra redaktörer”, lägger Mattias till. ”En viktig uppgift som vi har är att åka ut till skolor för att hjälpa lärare med hur de kan arbeta med materialet. Vi får också feedback från lärare som vi hanterar löpande.”

Vad är tanken med läromedlet som ni skapar?

”Min erfarenhet är att alla SO-ämnen kräver mycket planering”, förklarar Malin. ”Det finns läroböcker där texten är i fokus, men våra portaler har även aktiviteter med konkreta lektionsupplägg. Aktiviteterna gör eleverna aktiva och lektionerna varierande.”

Mattias berättar att SO-redaktionen har ägnat extra energi åt att skapa material som lärare kanske inte hinner skapa själva, såsom fältstudier i geografi. Redaktionen lägger också tid på att ta fram aktiviteter som handlar om det som händer i världen just nu – så att lärarna kan koppla undervisningen till aktuella händelser nästan omgående. I ämnet historia har de dessutom valt att lyfta fram viktiga kvinnor i historien, eftersom detta är något som ofta hamnar i skymundan.

Vad är er framtidsvision för utvecklandet av digitala läromedel?

”Vi ser till att skapa ett material som har fötterna i skolans styrdokument, men vi behöver också tänka på vad eleverna behöver tränas i för att möta den extremt föränderliga värld som de växer upp i”, säger Mattias. ”Möjligheten för eleverna att själva fotografera, filma och redigera material, skapa musik samt interagera med andra människor är fantastisk och bidrar till demokratisering. Men samtidigt ställer den krav på att eleverna kan hantera källor på ett helt annat sätt än vad jag behövde kunna när jag var i samma ålder.”

Mattias och Malins 3 bästa tips för en digital SO-undervisning

  1. Använd det digitala materialets möjligheter för att jobba formativt med eleverna. Det går till exempel väldigt fort att dela något som en elev har skrivit, för att sedan föra ett samtal med eleverna kring vilka styrkor ett svar har och jämföra det med vad som står i kunskapskraven. På det sättet går det att få eleverna aktiva i den egna lärprocessen, samtidigt som de kan bidra till varandras utveckling.
  2. Låt eleverna arbeta med ljud, stillbild och rörlig bild. Använd kraften som finns i det digitala för att förlösa elevernas kreativitet och lust.
  3. Det finns mycket på internet som eleverna måste lära sig att hantera. Det kan handla om fejknyheter, men också om att genomskåda en manipulerad bild. Använd internet och sociala medier för att göra eleverna till kritiska samhällsmedborgare.

Du kan prova Bonnier Educations SO-portaler kostnadsfritt här. 

Läs mer och prova på clioonline.se

Den här artikeln är ett sponsrat innehåll, framtaget av vår partner Bonnier/Clio Online. Artikeln är inte producerad av Skolportens redaktion.

 

Sidan publicerades 2017-09-12 12:38 av Hedda Lovén


Konferenser
Aktuella chefstjänster
Fler platsannonser
Nyhetskategorier
Magasin skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och teckna en prenumeration!
Aktuella arbetsgivare
Mest läst senaste 30 dagarna

Skolinspektionen svarar på kritiken

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolan får kritik för att fokusera för mycket på brister och problem. Generaldirektör Helén Ängmo försvarar myndighetens arbetssätt – och tänker börja använda det även i skolan.

Föräldrar byter kommun när stöd till elever varierar

Skolan ska vara likvärdig för alla barn, oavsett var man bor i landet. Men när det kommer till elever med särskilda behov, exempelvis barn som har ADHD eller Aspergers, kan stödet som erbjuds se väldigt olika ut i olika kommuner. Så pass att en del familjer känner sig tvungna att flytta för att få den hjälp som de menar sig ha rätt till.

Skolledarens uppmaning: ”Rektorer, satsa på tvålärarsystem”

En uppmaning från skolledaren Eva Myrehed Karlsson: ”Rektorer, använd statliga medel för att införa tvålärarsystem i ett långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete”.

Skolforskningsinstitutets chef avgår i protest

Lena Adamson, chef för Skolforskningsinstitutet, har begärt entledigande från sitt uppdrag från 1 februari 2018. Skälet: bristande stöd från regeringen.

Skolan förlängs ett år – obligatorisk redan från sex år

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år från den 1 januari 2018, vilket innebär att grundskolan blir tio år, i stället för nio som det är i dag. Det beslutet kommer att tas i riksdagen på onsdagen.