Europeiskt samarbete ger nya undervisningsmetoder och lyfter elevers digitala kunskap
Sponsrat innehåll
Ett Erasmus+ projekt inspirerade lärare från sex europeiska länder till nya undervisningsmetoder och stärkte elevernas digitala och sociala kompetens.
– Det kommer de att ha nytta av i skolan, i framtida arbete och i livet, säger Katrin Jahrehorn, lärare på Vasaskolan i Kalmar.
Projektet Developing abilities to socialize. Teaching and learning new perspectives by sharing pågick mellan 2014 och 2017 och var ett samarbete mellan skolor i Polen, Rumänien, England, Spanien, Turkiet och Sverige. Tillsammans skapade man en niostegsmodell med syfte att utveckla eleverna socialt och kunskapsmässigt. Modellen är byggd på aktiviteter i enlighet med respektive lands kursplaner och med utgångspunkt i CEFR (The Common European Framework of Reference).
En aktivitet kunde vara en skattjakt där det digitala verktyget Geocaching användes för att bygga gruppkänsla och tillhörighet. Ett annat exempel är ”Let´s solve Math together” – en utmaning där eleverna jobbade med EPA- metoden (Enskilt, Par, Alla): pedagogen ställer en fråga där eleverna får tänka först enskilt, sedan i par och slutligen alla tillsammans under ledning av läraren.
Stärkt självkänsla bidrar till ökad måluppfyllelse
– Det förväntade målet med modellen var att eleverna, som var i åldrarna 12 till 18 år, skulle höja sin måluppfyllelse i alla ämnen genom att arbeta med självförtroende, självkänsla och motivation. Det uppnådde vi till stora delar, säger Katrin Jahrehorn som är förstelärare i engelska och franska på Vasaskolan i Kalmar, den svenska samarbetspartnern i projektet.
Eleverna ser nyttan med att förbättra kunskaper
På Vasaskolan, en f-9 skola, har eleverna fått nya verktyg till att studera och kommunicera, menar Katrin Jahrehorn. Hon och hennes kollegor fick uppleva många exempel på hur elever i digitala lärmiljöer, med en autentisk mottagare, växte och förstod vikten med kunskap.
”Projektsamarbetet höjde elevernas kunskapsnivå och bidrog till ökad måluppfyllelse”
Katrin Jahrehorn, lärare på Vasaskolan i Kalmar
Ett exempel på detta var när en polsk elev med inlärningssvårigheter tidigare vägrat lära sig engelska. Men efter att ha träffat elever från andra länder förstod hen nyttan med språket och vikten av att kunna kommunicera bättre.
– Hen började att studera språket och tala engelska under lektionerna och med andra elever. Eleven fick senare ett av de högsta resultaten på skolans nationella prov, berättar Katrin Jahrehorn.
Fysiska möten viktigt för motivationen
Elever och lärare besökte varandras skolor och länder. Eleverna bodde i värdfamiljer, gick i skola och deltog i aktiviteter för att utveckla sina fokusområden. Under besöken presenterade eleverna sitt land, närområde och kultur.
– Att ha en verklig publik visade sig vara en motivationshöjande faktor. Våra elever har förbättrat sina baskunskaper och nyckelkompetenser under projektets gång. De kommer att praktisera dem i skolan, i arbete och i livet, säger Katrin Jahrehorn.
Lärarna, i sin tur, övade sig i att dela kunskap och färdigheter. Det finns många nya digitala program som kan förbättra undervisningen och ge fler inlärningsalternativ.
– Som lärare drivs jag av att se elever växa. Att kunna ha möjlighet att utveckla undervisningsmetoder med europeiska kollegor i nya sammanhang är en fin bonus, säger Katrin Jahrehorn.
FAKTA
Vem kan söka finansiering för internationella projekt?
Förskolor, skolor och gymnasieskolor inklusive särskolan och specialskolan.
Var hittar jag mer information?
På Universitets- och högskolerådets webbplats Utbyten.se finns information om vilka program som finns att söka och hur en ansökan går till.
Sponsrat innehåll
Sidan publicerades 2019-09-19 08:50 av Ebba Reinolf
