Nyheter, styrdokument, rapporter och forskning om betyg och bedömning.
Att avskaffa betyget underkänt i betygssystemet vore att förvandla det sluttande planet i kunskapsutvecklingen till ett fritt fall. Skolans problem löses inte genom sänkta krav och sänkta trösklar. Bättre vore att gå över till ett system med antagningsprov till både gymnasiet och universitetet, och låta betygen vara vägledande snarare än avgörande, skriver Lars Anders Johansson, Timbro.
I en ny rapport föreslår tankesmedjan Tiden att betyget ”F” avskaffas, så att fler elever kan komma in i de nationella gymnasieprogrammen. Men att avskaffa möjligheten att ge elever underkänt ökar inte elevernas kunskaper, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.
Socialdemokratiska Tider har rätt i att F, underkänt, bör tas bort. Men det betyder inte att gymnasiet får bli kravlöst, skriver Expressen på ledarplats.
Gå Skolportens webbkurs "Rättssäker betygssättning" i höst, och säkerställ att hela arbetslaget sätter betyg på samma premisser. Tillsammans ser ni två filmer om det konkreta bedömningsarbetet, läser studielitteratur, jobbar med instuderingsfrågor och avslutar med ett kunskapstest. Kursen är framtagen i samarbete med betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad.
Läs merAtt avskaffa betyget underkänt i betygssystemet vore att förvandla det sluttande planet i kunskapsutvecklingen till ett fritt fall. Skolans problem löses inte genom sänkta krav och sänkta trösklar. Bättre vore att gå över till ett system med antagningsprov till både gymnasiet och universitetet, och låta betygen vara vägledande snarare än avgörande, skriver Lars Anders Johansson, Timbro.
Socialdemokratiska Tider har rätt i att F, underkänt, bör tas bort. Men det betyder inte att gymnasiet får bli kravlöst, skriver Expressen på ledarplats.
I en ny rapport föreslår tankesmedjan Tiden att betyget ”F” avskaffas, så att fler elever kan komma in i de nationella gymnasieprogrammen. Men att avskaffa möjligheten att ge elever underkänt ökar inte elevernas kunskaper, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.
Slopa matematik som kärnämne och betyget underkänt. Det är slutsatser som skoldebattörerna Mats Wingborg och Sten Svensson drar i sin rapport med det långa namnet ”Obehöriga att underkänna – reformer för en skola som hjälper – inte stjälper – alla elever att bli behöriga till de nationella gymnasieprogrammen.”
S-tankesmedja vill öka behörigheten till gymnasiet.
Försök att administrera fram rättssäkra och jämlika betyg är fullkomligt meningslösa, och ställer dessutom till med problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin. ”Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med”, säger han till Skolvärlden.
Lars Melin visar med all önskvärd tydlighet att det svenska betygssystemet knappast är trovärdigt. Han efterfrågar en ny professionell tradition och lärare med modet att stå emot påverkan. Han kunde lika gärna hoppas på ett åttonde underverk, skriver Louise Westerberg och Louise Ankarcrona, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, i en replik.
Borlängeläraren Magnus Lindström tror inte att ordningsomdömen är rätt väg att gå. Tvärtom skulle det bara bli ytterligare ett sätt att få en dålig relation till eleverna tror han.
Det svenska betygssystemet är knappast trovärdigt. I grundskolan galopperar inflationen, och på gymnasiet kan exakt samma 80.000 elever fördelas efter två mycket olika mallar. Det som behövs är knappast en femte betygsskala utan en ny professionell tradition och lärare med modet att stå emot påverkan, skriver Lars Melin, docent i svenska.
Ordningsomdöme. För vems skull? Inte för lärarnas, och inte för elevernas heller. Det menar Christina Hultén, förstelärare i årskurs 4-6 i en skola i Malmö.
Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en förståelse för deras studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!
Läs mer om konferensenAtt föra en dialog kring bedömning anses vara en viktig del av ett studentcentrerat arbete inom högre utbildning. Detta anses också innebära en potential för djupgående förhandling om vad som är lämpliga förväntningar på studenters arbete. Men en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet visar att dessa samtal om bedömning för med sig egna problem.
A new analysis shows that students from wealthier school districts are more often given extra time on standardized tests such as the SAT and ACT for conditions such as attention-deficit/hyperactivity disorder than students in lower-income districts. Experts suggest wealthier parents may be better informed about the time concessions that are provided.
Utbildningsvetenskapliga fakulteten har antagit Åsa Hirsh, verksam vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som docent i pedagogik.
Studien undersöker sambanden mellan skolkontextuella faktorers (ledarskap, lärarsamarbete och skoletos) betydelse för graden av fusk bland elever på gymnasieskolan, samt huruvida dessa samband medieras av elevernas moral och betyg. (pdf)
Många legitimerade lärare ska nu inför skolavslutningen sätta betyg tillsammans med en obehörig kollega. Till detta behövs det tid, tid som inte alltid vikts i uppdraget. Lärarförbundets grundskoleexpert Lisa Heino berättar vad som gäller.
Att nationella prov och Pisa inte någonsin kan mäta allt som eleverna har lärt sig i skolan har påpekats många gånger. Men hur ska man göra istället för att fånga ytterligare dimensioner av lärandet? Ruhi Tyson propagerar för att arbeta med utvecklingsberättelser för att fånga pågående processer.
Hallå där, Björn Tyrefors, ekonomiforskare. Du har gjort en studie av pojkars betyg i matematik. Vad visar den?
Opinionsundersökningar och politiker vill se ett återinförande av ordningsbetyg i skolan. Men vad är egentligen ordningsbetygens historia och vad är det de har mätt i olika tider? Christian Lundahl och Germund Larsson uppmanar till att frågan utreds och att man då tar hjälp av utbildningshistorisk forskning.
Betydelsen av kognitiva egenskaper och motivation. (pdf)
Kvinnor har högre avgångsbetyg medan män har bättre resultat på högskoleprovet. En ny IFAU-rapport visar att betyg och högskoleprov delvis fångar olika saker, och att de med goda betyg oftare slutför en högskoleexamen.
Skolporten och Arete Akademi har i samarbete med betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad tagit fram en ny unik webbaserad kurs kring lärares bedömningsarbete. Vad är du som lärare skyldig att göra för att betygen ska bli rättssäkra och likvärdiga? Och hur gör du det i praktiken? Gå kursen ensam eller tillsammans med dina kollegor: i kursen ingår instuderingsfrågor, material, videofilmer och slutprov.
Läs mer
Utan betyget godkänt kan lärare inte hjälpa mindre kunniga elever, och utan behörighetskrav ökar antalet gymnasieelever som hoppar av eller får gå om, skriver betygsexperten Per Måhl.
Läs intervjunAgneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen. .
För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.
Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.
Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.
Krångligt språk och bristande kommunikation gör att elever i årskurs nio inte förstår vad de ska göra för att förbättra sina kunskaper. Det visar forskaren Jennie Sivenbrings avhandling.
Läs intervjun
I denna rapport analyserar vi hur betygen i grundskolans årskurs 9 sätts i relation till resultaten på de nationella proven. (pdf)
Som lärare har du detaljerade anvisningar för hur du genomför och bedömer proven. Det är viktigt att skolan har rutiner för att proven ska göras på ett så säkert sätt som möjligt.
Dessa allmänna råd ger rekommendationer om lärares, rektorers och huvudmäns arbete för att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. (pdf)
Dela
Skriv ut