Dela
Skriv utHögsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta
Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.
Mest läst senaste veckan
Nya råd om betyg varnar för matriser
Större frihet för lärarna. Men forskare tvivlar på att Skolverkets nya allmänna råd för betyg och betygsättning ökar likvärdigheten.
Ligan bakom högskoleprovsfusket tjänade miljoner
Den omfattande rättegången mot de misstänkta högskoleprovsfuskarna är nu inne på sin tionde dag i Linköpings tingsrätt. Efter att tidigare ha haft fokus på själva fusket var det nu dags för åtalspunkterna gällande den ekonomiska brottsligheten.
Fortbildning
För dig som undervisar i matematik
Hur ger vi eleverna rätt förutsättningar för att utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, strategier och metoder för att kunna föra matematiska resonemang? Välkommen på en tvådagarskonferens om matematik för dig som undervisar i grundskolans senare år eller på gymnasiet.
Läs mer och boka platsFler nyheter
Ingen behöver smöra för läraren
På IB-programmet sätts betygen till största delen av externa bedömare och det mesta avgörs under slutproven. Resultatet är mindre betygshets och bättre relationer med eleverna, men stressen för eleverna är stor mot slutet.
Här hänger det på håret
Tretton dockor och lika många elever är redo. Det är dags för ettorna att göra sina första håruppsättningar i långt hår. Ett slags prov i hantverket.
”Breddad syn är vinsten”
Sambedömning kan leda till rättvisare betyg eftersom fler lärare värderar samma uppgift. Det menar Mikael Sjöbom, som undervisar i matematik och musik.
När F:et har blivit ett faktum
En elev som har fått underkänt har rätt till en ny chans. Men det är upp till varje skola att bestämma hur det ska gå till. Här berättar tre lärare hur de jobbar med F-prövning i matematik, historia och djurhållning.
Samlar åsikter om ämnesbetyg
Kursbetygen ska ersättas av ämnesbetyg. Men hur ska det gå till? Vi var med när betygsutredningen besökte en skola och pratade med dem det handlar om mest: eleverna.
Nya råd ger lärarna mer makt
Lärare ska ha mandat att själva tolka kunskapskraven och göra en professionell bedömning. Det tydliggör Skolverket i sina nya allmänna råd.
Eleverna gör målen tydliga tillsammans
Karl Stengård gör eleverna medvetna om kunskapskraven och låter dem lära av varandra. Till exempel genom att komma överens om hur de kan nå ett A i biologi.
Digitala prov skapar en ny bransch
Om man vill få en uppfattning om hur långt de nordiska länderna kommit när det gäller digitaliseringen av sina skolor så är det inte helt enkelt att veta hur man ska gå tillväga.
Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd
Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning? SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.
Gymnasieskolan – Betyg och studieresultat – Läns- och Kommunnivå
Gymnasieskolan – Betyg och studieresultat – Läns- och Kommunnivå (pdf).
Forskning och Utveckling
Kamraternas skolresultat påverkar gymnasievalet
Just nu är det säkert många niondeklassare som funderar över gymnasievalet i vår. Och ny forskning visar att andras skolresultat har stor betydelse.
Per-Acke Orstadius: Egoism och svartmålning av skolan går hand i hand
Snedfördelning av resurser, betyg med negativa följder för elever och kunskapsurholkande målstyrning. Per-Acke Orstadius reflekterar över de följder han ser av svartmålningen av skolan, i kunskapsrörelsens kölvatten.
Elever med medelbetyg påverkas mest av skolkamraters gymnasieval
Medelpresterande elever är de som influeras mest av sina skolkamraters prestationer när det gäller val till gymnasiet. Det visar ny forskning i sociologi som undersökt klasskamraternas betydelse för niondeklassares gymnasieval.
Bedömningen av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas
De nationella proven ska spegla skolans styrdokument och vara ett stöd för lärare att göra likvärdiga bedömningar och bidra till rättvisa betyg. Elevers muntliga kommunikation i engelska kan förbättras vad gäller samstämmighet och genomförande.
När du har frågor om bedömning och betyg
Får eleven använda sina alternativa verktyg i provsituationen? Hur ska jag tolka undantagsbestämmelsen? Är det skillnad på läs- och hörförståelse? I bedömningstider kan frågorna vara många. Hos oss hittar du svaren på flera av dem.
Nationella prov visar vad de ska – men är de lika svåra?
Gymnasieskolans nationella prov i matematik har generellt en hög kvalitet men det finns delar som skulle behöva undersökas ytterligare och delar som behöver utvecklas vidare visar Anna Lind Pantzare i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Nationella prov i matematik mäter det de ska men kan bli bättre
Gymnasieskolans nationella prov i matematik har generellt en hög kvalitet men det finns delar som skulle behöva undersökas ytterligare och delar som behöver utvecklas vidare visar Anna Lind Pantzare i en ny avhandling vid Umeå universitet.
Genomföra och bedöma nationella prov i grundskolan
Som lärare har du detaljerade anvisningar för hur du genomför och bedömer proven. Det är viktigt att skolan har rutiner för att proven ska göras på ett så säkert sätt som möjligt.
”De nationella provens roll behöver problematiseras”
Det är tveksamt om elevers resultat verkligen går att förbättra genom att styra lärares undervisning via införande eller förändringar av nationella prov. Studier visar att en önskad förändring av undervisningen lyckas i högre grad om de som står bakom reformen har förstått de villkor som dikterar lärarnas möjligheter att förändra sin undervisning, som till exempel tid för kollegialt lärande och adekvat ämnesdidaktisk kompetensutveckling, skriver Maria Larsson, doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.
Ur Skolportens magasin
Therese Hopfenbeck. Illustration Kajsa Eldsten.
Hon brinner för bedömning
Elever med dålig självbild kan vara de som behöver betyg och provresultat mest. Det menar Therese Hopfenbeck, bedömningsforskare i Oxford.
Läs intervjun härWebbkurs
Rättssäker betygssättning
Skolporten och Arete Akademi har i samarbete med betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad tagit fram en ny unik webbaserad kurs kring lärares bedömningsarbete. Vad är du som lärare skyldig att göra för att betygen ska bli rättssäkra och likvärdiga? Och hur gör du det i praktiken? Gå kursen ensam eller tillsammans med dina kollegor: i kursen ingår instuderingsfrågor, material, videofilmer och slutprov.
Läs merDebatt
Foto: Moa Duvarci Engman
Vi behöver betyget godkänt
Utan betyget godkänt kan lärare inte hjälpa mindre kunniga elever, och utan behörighetskrav ökar antalet gymnasieelever som hoppar av eller får gå om, skriver betygsexperten Per Måhl.
Läs intervjunForskarintervjuer
Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning
Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen. Det menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet i samtal om bedömning av gymnasieelevers skrivande.
Intervju
Elever i nian förstår inte kunskapsmål
Krångligt språk och bristande kommunikation gör att elever i årskurs nio inte förstår vad de ska göra för att förbättra sina kunskaper. Det visar forskaren Jennie Sivenbrings avhandling.
Läs intervjunRapporter om betyg och bedömning
Uppdrag att ta fram kartläggningsmaterial och revidera obligatoriska bedömningsstöd och nationella prov
Regeringen ger Statens skolverk i uppdrag att ta fram förslag till kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande för förskoleklassen samt revidera de obligatoriska bedömningsstöden i årskurs 1 och de nationella proven i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan respektive i årskurs 4 i specialskolan.
TIMSS, TIMSS Advanced och betygen
Analys av sambandet mellan svenska betyg och de internationella TIMSS-studierna. (pdf)
Att få sina första betyg
En rapport om elevers berättelser om sina erfarenheter av att få betyg i årskurs 6. (pdf)
Betygssystem i internationell belysning
Skolverket har gett en projektgrupp i uppdrag att ta fram en jämförelse mellan olika länders betygssystem med särskilt fokus på kunskapskrav och deras funktion att stödja elevernas lärande. Rapporten har tagits fram inom tidsramen oktober 2015 till juli 2016, och behandlar temat betyg och kunskapskrav ur ett internationellt och komparativt perspektiv. (pdf)