Betyg och bedömning

Nyheter, styrdokument, rapporter och forskning om betyg och bedömning.

Mest läst senaste veckan

”Kunskapsspiralen mot avgrunden”

Att avskaffa betyget underkänt i betygssystemet vore att förvandla det sluttande planet i kunskapsutvecklingen till ett fritt fall. Skolans problem löses inte genom sänkta krav och sänkta trösklar. Bättre vore att gå över till ett system med antagningsprov till både gymnasiet och universitetet, och låta betygen vara vägledande snarare än avgörande, skriver Lars Anders Johansson, Timbro.

”Avskaffa inte F”

I en ny rapport föreslår tankesmedjan Tiden att betyget ”F” avskaffas, så att fler elever kan komma in i de nationella gymnasieprogrammen. Men att avskaffa möjligheten att ge elever underkänt ökar inte elevernas kunskaper, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.

”Sossarna har rätt: ta bort betyget F”

Socialdemokratiska Tider har rätt i att F, underkänt, bör tas bort. Men det betyder inte att gymnasiet får bli kravlöst, skriver Expressen på ledarplats.

Fortbildning
Rättssäker betygssättning

Rättssäker betygssättning

Gå Skolportens webbkurs "Rättssäker betygssättning" i höst, och säkerställ att hela arbetslaget sätter betyg på samma premisser. Tillsammans ser ni två filmer om det konkreta bedömningsarbetet, läser studielitteratur, jobbar med instuderingsfrågor och avslutar med ett kunskapstest. Kursen är framtagen i samarbete med betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad.

Läs mer
Fler nyheter

”Kunskapsspiralen mot avgrunden”

Att avskaffa betyget underkänt i betygssystemet vore att förvandla det sluttande planet i kunskapsutvecklingen till ett fritt fall. Skolans problem löses inte genom sänkta krav och sänkta trösklar. Bättre vore att gå över till ett system med antagningsprov till både gymnasiet och universitetet, och låta betygen vara vägledande snarare än avgörande, skriver Lars Anders Johansson, Timbro.

”Sossarna har rätt: ta bort betyget F”

Socialdemokratiska Tider har rätt i att F, underkänt, bör tas bort. Men det betyder inte att gymnasiet får bli kravlöst, skriver Expressen på ledarplats.

”Avskaffa inte F”

I en ny rapport föreslår tankesmedjan Tiden att betyget ”F” avskaffas, så att fler elever kan komma in i de nationella gymnasieprogrammen. Men att avskaffa möjligheten att ge elever underkänt ökar inte elevernas kunskaper, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.

”Därför ska betyget underkänt slopas”

Slopa matematik som kärnämne och betyget underkänt. Det är slutsatser som skoldebattörerna Mats Wingborg och Sten Svensson drar i sin rapport med det långa namnet ”Obehöriga att underkänna – reformer för en skola som hjälper – inte stjälper – alla elever att bli behöriga till de nationella gymnasieprogrammen.”

Nytt rapportförslag: Slopa betyget F

S-tankesmedja vill öka behörigheten till gymnasiet.  

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Försök att administrera fram rättssäkra och jämlika betyg är fullkomligt meningslösa, och ställer dessutom till med problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin. ”Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med”, säger han till Skolvärlden.

”Minska betygens betydelse för antagning till högre studier”

Lars Melin visar med all önskvärd tydlighet att det svenska betygssystemet knappast är trovärdigt. Han efterfrågar en ny professionell tradition och lärare med modet att stå emot påverkan. Han kunde lika gärna hoppas på ett åttonde underverk, skriver Louise Westerberg och Louise Ankarcrona, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, i en replik.

Borlängeläraren kritisk till ordningsomdömen

Borlängeläraren Magnus Lindström tror inte att ordningsomdömen är rätt väg att gå. Tvärtom skulle det bara bli ytterligare ett sätt att få en dålig relation till eleverna tror han.

”Det svenska betygssystemet kan knappast få godkänt”

Det svenska betygssystemet är knappast trovärdigt. I grundskolan galopperar inflationen, och på gymnasiet kan exakt samma 80.000 elever fördelas efter två mycket olika mallar. Det som behövs är knappast en femte betygsskala utan en ny professionell tradition och lärare med modet att stå emot påverkan, skriver Lars Melin, docent i svenska.

”Jättekonstigt att tro att detta skapar lugn”

Ordningsomdöme. För vems skull? Inte för lärarnas, och inte för elevernas heller. Det menar Christina Hultén, förstelärare i årskurs 4-6 i en skola i Malmö.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en förståelse för deras studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer om konferensen
Forskning och Utveckling

Komplext diskutera betyg i betygssamtal

Att föra en dialog kring bedömning anses vara en viktig del av ett studentcentrerat arbete inom högre utbildning. Detta anses också innebära en potential för djupgående förhandling om vad som är lämpliga förväntningar på studenters arbete. Men en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet visar att dessa samtal om bedömning för med sig egna problem.

Wealthy students disproportionately receive extra time on standardized tests

A new analysis shows that students from wealthier school districts are more often given extra time on standardized tests such as the SAT and ACT for conditions such as attention-deficit/hyperactivity disorder than students in lower-income districts. Experts suggest wealthier parents may be better informed about the time concessions that are provided.

Med fokus på bedömning

Utbildningsvetenskapliga fakulteten har antagit Åsa Hirsh, verksam vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som docent i pedagogik.

School effectiveness and student cheating

Studien undersöker sambanden mellan skolkontextuella faktorers (ledarskap, lärarsamarbete och skoletos) betydelse för graden av fusk bland elever på gymnasieskolan, samt huruvida dessa samband medieras av elevernas moral och betyg. (pdf)

Experten svarar: Vad gör jag om jag inte får tillräckligt med tid att vara medbedömare?

Många legitimerade lärare ska nu inför skolavslutningen sätta betyg tillsammans med en obehörig kollega. Till detta behövs det tid, tid som inte alltid vikts i uppdraget. Lärarförbundets grundskoleexpert Lisa Heino berättar vad som gäller.

Ruhi Tyson: En liten berättelse om mätning

Att nationella prov och Pisa inte någonsin kan mäta allt som eleverna har lärt sig i skolan har påpekats många gånger. Men hur ska man göra istället för att fånga ytterligare dimensioner av lärandet? Ruhi Tyson propagerar för att arbeta med utvecklingsberättelser för att fånga pågående processer.

Orättvisa betyg i matematik i grundskolan

Hallå där, Björn Tyrefors, ekonomiforskare. Du har gjort en studie av pojkars betyg i matematik. Vad visar den?

”Historielöst med ordningsomdömen i skolan”

Opinionsundersökningar och politiker vill se ett återinförande av ordningsbetyg i skolan. Men vad är egentligen ordningsbetygens historia och vad är det de har mätt i olika tider? Christian Lundahl och Germund Larsson uppmanar till att frågan utreds och att man då tar hjälp av utbildningshistorisk forskning.

Könsskillnader i skolbetyg och resultat på högskoleprov

Betydelsen av kognitiva egenskaper och motivation. (pdf)

Kvinnor har högre betyg – män är bättre på högskoleprovet

Kvinnor har högre avgångsbetyg medan män har bättre resultat på högskoleprovet. En ny IFAU-rapport visar att betyg och högskoleprov delvis fångar olika saker, och att de med goda betyg oftare slutför en högskoleexamen.

Webbkurs
Rättssäker betygssättning

Rättssäker betygssättning

Skolporten och Arete Akademi har i samarbete med betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad tagit fram en ny unik webbaserad kurs kring lärares bedömningsarbete. Vad är du som lärare skyldig att göra för att betygen ska bli rättssäkra och likvärdiga? Och hur gör du det i praktiken? Gå kursen ensam eller tillsammans med dina kollegor: i kursen ingår instuderingsfrågor, material, videofilmer och slutprov.

Läs mer
Debatt
Vi behöver betyget godkänt
  Foto: Moa Duvarci Engman

Vi behöver betyget godkänt

Utan betyget godkänt kan lärare inte hjälpa mindre kunniga elever, och utan behörighetskrav ökar antalet gymnasieelever som hoppar av eller får gå om, skriver betygsexperten Per Måhl.

Läs intervjun
Forskarintervjuer

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen. .

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Intervju
Elever i nian förstår inte kunskapsmål

Elever i nian förstår inte kunskapsmål

Krångligt språk och bristande kommunikation gör att elever i årskurs nio inte förstår vad de ska göra för att förbättra sina kunskaper. Det visar forskaren Jennie Sivenbrings avhandling.

Läs intervjun
Rapporter om betyg och bedömning

Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor - Jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9

I denna rapport analyserar vi hur betygen i grundskolans årskurs 9 sätts i relation till resultaten på de nationella proven. (pdf)

Genomföra och bedöma nationella prov i grundskolan

Som lärare har du detaljerade anvisningar för hur du genomför och bedömer proven. Det är viktigt att skolan har rutiner för att proven ska göras på ett så säkert sätt som möjligt.

Allmänna råd om betyg och betygssättning

Dessa allmänna råd ger rekommendationer om lärares, rektorers och huvudmäns arbete för att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. (pdf)