Nyheter, forskning, rapporter och fortbildning inom elevhälsa.
Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen. ”Det här är ett sätt att få mer tydlighet i de olika rollerna”, säger Åsa Ernestam, utredare på SKL.
Kristina Collén har jobbat många år som kurator inom elevhälsa och habilitering. Nu vill hon förbättra skolvardagen för flickor med adhd och autism med hjälp av skönlitteratur.
Allan Linnér, psykolog och terapeut, tycker att skolan är en bra plats för att fånga upp ungdomar som har det svårt. Nu gör han sin sista säsong i programmet Radiopsykologen.
Ah, adolescence. A time of change, of navigating awkward social situations, figuring out who you are, maybe holding down that first job or focusing on extracurriculars — all while juggling the demands of school. And for most teens, managing all of this happens on too little sleep.
13 500 steg om dagen är en rekommenderad dagsdos motion för 14-åriga killar. Men det verkar svårt att komma upp i för många.
Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.
Schemes to stop adolescents becoming victims may lower the likelihood of them self-harming, a study says.
Children rest during nap time at a preschool in Hughes, Ark. New research finds that naps help many young children remember what they are learning in school.
De beskriver sig alla som ambitiösa. Men gymnasieeleverna Fideli, Julia och Olivia berättar också om ambitionens baksida. Om pressen och stressen.
Mer än hälften av flickorna i årskurs ett på gymnasiet i Borås har huvudvärk varje vecka. Flickorna mår också sämre psykiskt än pojkarna. Det visar Borås stads nya hälsoenkät.
Behövs skolöverläkare? Ja, om elevernas hälsa är en prioriterad fråga. Folkhälsomyndighetens statistik talar också sitt tydliga språk. När det gäller den fysiska hälsan ligger svenska elever i topp, skriver fem skolläkare.
Med hjälp av teknik och lockande vardagsaktiviteter ska unga få lust att motionera mer i vardagen. ”I dag går och cyklar ungefär hälften av svenska barn till skolan och sina aktiviter. Vi hoppas kunna vara med och öka den andelen till 80 procent”, säger universitetslektor Stina Rutberg.
Hallå där Cecilia Cato, mentor och gruppledare för Centern i Tingsryd, som föreslagit att kommunens skolor ska börja spela musik på toaletterna.
Rekordmånga unga svenskar mår dåligt. Siri Strand kastades fram och tillbaka mellan diagnoser och medicinering innan hon hittade ljuset – i en barndomsvän. Varför får ungdomar inte den hjälp de behöver i dag? Och vad kan vi göra för att vända utvecklingen?
Kristina Collén har jobbat många år som kurator inom elevhälsa och habilitering. Nu vill hon förbättra skolvardagen för flickor med adhd och autism med hjälp av skönlitteratur.
Allan Linnér, psykolog och terapeut, tycker att skolan är en bra plats för att fånga upp ungdomar som har det svårt. Nu gör han sin sista säsong i programmet Radiopsykologen.
SKL önskar att Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet gemensamt tar initiativ i frågan om att införa en bestämmelse om SIP i skollagen och att den synkroniseras med hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen. (pdf)
Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen. ”Det här är ett sätt att få mer tydlighet i de olika rollerna”, säger Åsa Ernestam, utredare på SKL.
Vetenskapsrådet ger nästan 22 miljoner kronor var till två nya forskningsmiljöer som ska forska om olika aspekter av barns och ungdomars psykiska hälsa. Projekten har fokus på självskadebeteende respektive nyanlända barn och ungdomar.
Fler unga tar livet av sig. Om utvecklingen ska vändas måste unga som mår dåligt få hjälp i tid och elevhälsan måste få mer resurser, enligt organisationen Suicide zero.
Skolmåltider som är goda, näringsrika och trevliga skapar förutsättningar för att ta del av skolans pedagogik. Satsningar på bra mat i skolan har en enorm potential för framtidens folkhälsa, miljö och klimat, skriver företrädare för Dietisternas riksförbund.
Missa inte medlemstidningen Skolhälsan: där publiceras aktuella artiklar om elevhälsa med medicinsk inriktning samt reportage om skolsköterskors projekt och studier. I senaste numret kan du bland annat läsa om psykisk ohälsa, barn med Noonans och GDPR i elevhälsan.
Läs mer
På Visättraskolan i Huddinge vände man motgång till framgång genom att storsatsa på elevhälsan.
Läs hela reportaget
Stressen är påtaglig hos många unga. Dagens betygssystem ger inte utrymme för en svacka och det skapar en stor stress hos många, säger Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg.
Läs hela intervjunFunktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.
Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.
Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.
Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.
Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered gav positiva effekter. Uppföljningen två år senare visade inte på någon ökad fysisk aktivitet – men hälsointerventioner är inte meningslösa, menar forskaren Andreas Fröberg.
Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.
Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa – och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd och add, visar Maria Fridh i sin forskning.
Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.
Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.
Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.
Hösten 2017 djupdök Skolportens redaktion i elevhälsofrågorna och sammanställde ett omfattande nyhetsbrev på temat.
Ta del av brevet
Dela
Skriv ut