Nyheter, forskning, rapporter och fortbildning inom elevhälsa.
Elever med till exempel autism och ADHD, samt andra typer av funktionsvariationer, har rätt till en skolmiljö av hög kvalitet, precis som de utan funktionsvariation. Det skriver lärare och specialpedagoger bakom Elevhälsoupproret.
Var tionde gymnasieelev i Uppsala län uppger att dom begått ett självmordsförsök och mer än var tredje gymnasietjej har någon gång övervägt att ta sitt liv.
Tre tonåringar har skjutits de senaste dagarna i Malmö och en av de dog. Skolkuratorn Sophie Johnsson vill se fler tvångsåtgärder för att rädda de unga från kriminaliteten.
Lärare i svenska som andraspråk har ett brett undervisningsområde. Utöver kursplanens innehåll ska läraren kunna sätta sig in i de flerspråkiga elevernas olika förmågor till inlärning av svenska språket. Under två dagar behandlar konferensen den senaste forskningen i ämnet, och praktiska exempel presenteras. Varmt välkommen!
Se hela programmetÅsikterna kring utredningarna om könskorrigerande åtgärder är många. Klart är att antalet barn och unga som söker för könsdysfori har ökat lavinartat.
Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.
Dansk forsker peger på mobiltelefoner, iPads og computere som årsagen.
Den psykiska ohälsan bland barn mellan åldrarna 10 och 17 år ökade enligt Socialstyrelsen med 100 procent 2006–2016. En viktig del i att förbättra situationen för dessa barn är professionellt stöd, något Högskolan Väst vill undersöka närmare i ett forskningsprojekt.
Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.
Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt praktiknära exempel på hur du kan arbeta i klassrummet.
Läs mer och boka platsHammarkullsskolan har anställt en skolpsykolog på heltid. Det har ökat hans tillgänglighet för pedagoger, elever och vårdnadshavare. Efter ett drygt år har också trygghet och studiero förbättrats.
Mellanhedsskolan i Malmö har tagit ett helhetsgrepp kring hälsa. I ställer för att fastna i en diskussion om varför eleverna inte når målen eller varför de mår dåligt, vill skolan med sitt hälsotänk byta fokus till frågeställningen “Vad är det som gör att vi mår bra?”.
Malmaskolan har länge jobbat för att förebygga ohälsa genom regelbundna mottagningar med lärare. Skolan ser det som givet för att kunna genomföra sitt huvuduppdrag: att eleverna ska lyckas i skolan.
Efter att Folkhälsomyndighetens siffror visat att varannan student upplever psykisk ohälsa tillsätter nu regeringen en utredning för att kartlägga och komma med förslag på hur studenters hälsa ska förbättras. ”Det är uppenbart att vi borde ha gjort mer tidigare”, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.
Psykisk ohälsa är alltför vanligt bland svenska studenter, enligt regeringen. Därför har man gett Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att kartlägga hur högskolor arbetar med studenthälsovård.
”Ska jag gasa eller bromsa?” är ett nytt material baserat på forskning och beprövad erfarenhet om hjärnskakning hos barn och unga, och är riktat till skolan och elevhälsan. Materialet från Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft beskriver symtom och svårigheter när det gäller barn med hjärnskakning, samt ger konkreta förslag på åtgärder.
När Semira Vikström klev in som rektor på Visättraskolan i Huddinge på hösten 2013 hade endast 46 procent av eleverna minst E i alla lästa ämnen. Sex år senare är siffran 82 procent – och Visättra är en skola som många söker sig till. ”Elevhälsan är en jätteviktig del i den här utvecklingsresan”, säger Semira Vikström.
Hälsa är inte skolans kärnverksamhet, men att elever mår bra är en förutsättning för att skolan ska lyckas med sin huvuduppgift: att lära barn och unga vad de behöver för att utvecklas till goda medborgare – och hålla sig friska. Därför blir elevhälsa en av de viktigaste uppgifterna en rektor har. Och kanske en av de svåraste.
Upptäcka problemen tidigt. Arbeta förebyggande. Kontinuerlig process att förbättra och förfina verksamheten. Tre grundbultar i rektor Gabriella Ekström Filipssons elevhälsoplan för Stordammens skola utanför Uppsala.
Elevhälsoarbetet i Markaryds kommun var inte likvärdigt. Kommunen genomförde därför en gedigen kartläggning av skolornas elevhälsoarbete 2016.
Det blev stor dramatik på Rönnowska skolan under måndagen när ett flaskliknande föremål kastades in i skolan. Men händelsen visade sig inte så allvarlig som många trodde inledningsvis.
Ludvika kommun är den kommun som lägger minst pengar på elevhälsan i Dalarna, ca 1500 kronor per elev.
I Dalarna så sticker Ludvika ut som en av de kommuner där kostnaden per elev och år inom skolhälsan är lägst i länet, 1560 kronor per elev, enligt Skolverkets statistik. Säter ligger högst, där kostar elevhälsan 6500 kronor per elev, enligt Skolverkets statistik.
Socialstyrelsen och Skolverket vill med vägledningen stärka elevhälsans arbete och bidra till utveckling av en likvärdig elevhälsa i landet. Den ska vara ett kunskapsstöd och beslutsunderlag för personal och ledning. Vägledningen beskriver bland annat elevhälsans uppdrag, utgångspunkter, arbetssätt och ansvar.
Läs mer
På Visättraskolan i Huddinge vände man motgång till framgång genom att storsatsa på elevhälsan.
Läs hela reportaget
För hela elevhälsoteamet! Ur konferensens innehåll: Vilka faktorer påverkar hälsa och lärande? * Samverkan * Skola, BUP och socialtjänst * Hedersrelaterat våld * Antipluggkulturer * Hjärnforskning * Sociala medier * Stress och psykisk ohälsa * Välkommen!
Läs mer och boka plats
Stressen är påtaglig hos många unga. Dagens betygssystem ger inte utrymme för en svacka och det skapar en stor stress hos många, säger Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg.
Läs hela intervjunNormer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.
Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.
Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.
Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.
Dela
Skriv ut