Nyheter, forskning, rapporter och fortbildning inom elevhälsa.
Det har blivit vanligare att barn och unga tar och skickar avklädda filmer och bilder på sig själva, visar årets rapport från barnrättsorganisationen ECPAT. Ta del av hela rapporten (pdf).
Kompisförmedlingen är ett projekt som just nu pågår i Växjö. Hit kan ungdomar vända sig för att få hjälp med att få en kompis.
Over en årrække er antallet af autistiske børn, som ikke går i skole, steget og steget. De venter så længe på det rette skoletilbud, at mange ender med at lide af skolevægring, skriver radio24syv.dk om en undersøgelse fra Landsforeningen Autisme.
Vilka är faktorerna som påverkar elevernas hälsa och lärande? Hur utnyttjar vi elevhälsans alla kompetenser rätt för att samverka och bli den viktiga brygga som länkar samman lärandet och hälsa? Välkommen på årets konferens om elevhälsa - för hela elevhälsoteamet.
Läs merHallå Ilse Hakvoort, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som tillsammans med Agneta Lundström vid Umeå universitet är aktuell med boken ”Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus”.
The purpose of the present study was to investigate how different professional groups – school health teams and police officers – related to and understood various measures taken to handle school violence. The authors focused in particular on the increasing tendency to report crimes in schools and the consequences of this trend. (pdf)
Under slutet av 90-talet började allt fler unga skada sig själva. Nu blir det inte längre fler, men fenomenet tycks tyvärr finnas här för att stanna. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är dock fortfarande stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget.
Ungas besvär med huvudvärk, nervositet och magont har länge ökat och tolkats som tecken på psykisk ohälsa. Men bakom statistiken finns allt från övergående vardagsproblem till reaktioner på en ohållbar livssituation, enligt en intervjustudie vid Linköpings universitet.
Forskning gennem de seneste 20- 30 år viser, at flere og flere unge føler et pres for at være perfekte. Den tendens må og skal vi gøre op med ifølge en forsker i psykologi.
Språket är nyckeln till kunskapsinhämtning och i dagens skola ställs höga krav på språklig och kommunikativ kompetens. För elever med språkstörning är många moment under skoltiden en svår utmaning. Ta del av en konferens som fokuserar på språkstörning – dess orsaker, konsekvenser och utmaningar. Hur kan du som lärare och pedagog stödja elever med språkstörning för ökade möjligheter till skolframgång?
Se hela programmetSkolan är nyckeln för att förebygga psykisk ohälsa och dåligt mående bland barn och unga. I många fall lever skolan inte upp till kraven, men vid Björkbackaskolan i Ånge använder man nya grepp för att alla barn ska lyckas.
Hans Hoff (S) vill att mindfulness ska bli obligatoriskt i undervisningen i skolan.
Elever med funktionsnedsättning har sämre måluppfyllelse i skolan än andra elever. Därför behöver regeringens utredning om elevhälsan presentera åtgärder för att skapa en fungerande skola för alla, skriver ett flertal berörda organisationer.
Mer än var femte elev i de fyra Norrlandslänen har inte tillgång till en skolkurator – samtidigt som den psykiska ohälsan och skolkandet bland eleverna är högre än riksgenomsnittet, enligt SSR:s medlemsenkät.
Misstänker du att ditt barn stressar för mycket? Ta del av skolkuratorns bästa tips ovan.
Kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck bör ingå i regelbunden fortbildning för lärare och skolhälsa, skriver Rúna í Baianstovu och Sofia Strid, forskare vid Örebro universitet.
Debattörerna: Satsa på speciallärare, studiero och föräldrars roll för att barnen ska må bättre.
Betygshets, sociala medier, obesvarad kärlek eller en taskig frisyr. Det finns mycket som skapar oro i livet för en elev i gymnasiet. För att kunna må bra är det viktigt att inte välja bort det som är roligt, råder Unga forums kuratorer.
Det har blivit vanligare att barn och unga tar och skickar avklädda filmer och bilder på sig själva, visar årets rapport från barnrättsorganisationen ECPAT. Ta del av hela rapporten (pdf).
Mediokra skolresultat och växande psykisk ohälsa hos barn och unga är inte unikt för Sverige, men den negativa utvecklingen är särskilt tydlig här. Kanske kan den galopperande mentala ohälsan bli den knuff som krävs för att vi ska lyfta blicken och se hela bilden, det vill säga sambanden mellan skola, familj och psykisk hälsa, skriver Inger Enkvist.
Skolverket kräver tillbaka 37 miljoner kronor i oanvända statsbidrag från kommuner, landsting och privata aktörer. Pengar som skulle ha gått till elevhälsa och specialpedagoger.
Med en specialpedagog på rektorsposten hamnar elevhälsan i fokus. Kalle Arnros, specialpedagog och biträdande rektor på Nordinskolan, har lyckats lyfta både resultat och socialt klimat.
Efter många år som lärare och specialpedagog valde Maja Lindqvist att bli frilanskonsult. Det ger frihet att driva de frågor hon tycker är viktigast för elevhälsan.
Socialstyrelsen och Skolverket vill med vägledningen stärka elevhälsans arbete och bidra till utveckling av en likvärdig elevhälsa i landet. Den ska vara ett kunskapsstöd och beslutsunderlag för personal och ledning. Vägledningen beskriver bland annat elevhälsans uppdrag, utgångspunkter, arbetssätt och ansvar.
Läs mer
På Visättraskolan i Huddinge vände man motgång till framgång genom att storsatsa på elevhälsan.
Läs hela reportaget
För hela elevhälsoteamet! Ur konferensens innehåll: Vilka faktorer påverkar hälsa och lärande? * Samverkan * Skola, BUP och socialtjänst * Hedersrelaterat våld * Antipluggkulturer * Hjärnforskning * Sociala medier * Stress och psykisk ohälsa * Välkommen!
Läs mer och boka plats
Stressen är påtaglig hos många unga. Dagens betygssystem ger inte utrymme för en svacka och det skapar en stor stress hos många, säger Mats Pihlgren, psykolog och gruppchef på gymnasieskolans psykoterapimottagning Humlan i Göteborg.
Läs hela intervjunFredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.
Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.
Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.
Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.
Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.
Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.
Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.
Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.
Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered gav positiva effekter. Uppföljningen två år senare visade inte på någon ökad fysisk aktivitet – men hälsointerventioner är inte meningslösa, menar forskaren Andreas Fröberg.
Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.
Dela
Skriv ut