Aktuell forskning och utveckling för dig som är verksam i förskolan.
Trots rinnande näsa lämnas barn på förskolan.Och personalen går på knäna när sjukskrivningarna ökar, samtidigt som barn lämnas på förskolan trots att föräldrarna själva är hemma.Nu varnar förskolepersonal om en ohållbar situation.
Arbetsmiljöverket har inlett en inspektion av det systematiska arbetsmiljöarbetet i samtliga kommuner och regioner. Först ut var Skara, som hyllar initiativet.
Personal inom förskolan känner sig otrygga och oroliga på jobbet på grund av att de inte kan följa riktlinjer från Folkhälsomyndigheten.
Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innefattar både föreläsningar om aktuell forskning och ämnen av mer praktisk karaktär.
Läs mer och boka platsI sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.
Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.
Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.
Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".
Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.
Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.
Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.
Undervisning om hållbar utveckling i förskolan får inte stanna vid individens möjligheter att påverka. Att främja samarbete, förmåga att kompromissa och hitta gemensamma lösningar är kanske den viktigaste delen av uppdraget. Det säger Ingrid Pramling, professor i pedagogik och vid Göteborgs Universitet.
Kollegialt lärande i förskolan – det är fokus för det nystartade praktiknära forskningsprojektet som Örebroforskaren Karin Alnervik bedriver i samarbete med Askersunds kommun. ”Målet är att hitta fungerande strukturer och former för kollegialt lärande som leder till utveckling av verksamheten”, säger hon.
För att tidigt upptäcka språk- och kommunikationsstörningar screenas barn inom barnhälsovården vid 2,5 eller 3 års ålder. En ny studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att 3-års-screeningen med fördel kan tidigareläggas.
Här har vi samlat serier från lågstadiet till gymnasiet som passar bra för att lära sig saker hemifrån. De flesta program på den här sidan har pedagogiskt stödmaterial. Just nu finns det program i svenska, engelska, matematik och SO, men fler ämnen är på gång. Denna sida uppdateras löpande.
The country is globally known for its e-services. To support other countries with remote learning, Estonian education companies opened up their e-solutions for the world, for free.
En brygga eller en vallgrav mellan förskola och skola? Förslaget om en tioårig grundskola gör diskussionen om förskoleklassen livligare än någonsin.
Läs mer!
Lärplattor för ettåringar? Universitetslektorn Susanne Kjällander tar reda på hur den digitala tekniken ska komma alla barn till nytta.
Läs merI denna promemoria redogör vi för statistiken över barn och personal i förskolan per den 15 oktober 2019. (pdf)
Redovisning av uppdrag om vilka fortbildningsinsatser som har genomförts för personal inom förskoleklassen och fritidshemmet samt bedömning om avsedda effekter har nåtts. (pdf)
De totala kostnaderna för utbildningsväsendet ökade med 18 procent under perioden 2014–2018. Alla skolformerna universitet/högskola, gymnasieskola, förskola och grundskola fortsätter att öka sina kostnader. (pdf)
En särskild utredare ska lämna förslag som syftar till att öka deltagandet i förskolan bland barn i 3–5 års ålder och föreslå hur förskolans arbete med barnens språkutveckling i svenska kan stärkas, bl.a. när det gäller nyanlända barn. (pdf)
Den här rapporten sätter fokus på förskolans roll för barn som flytt. Med hjälp av forskning och röster från barn, föräldrar, och yrkesverksamma vill vi berätta om vad förskola i ett nytt land betyder. Förhoppningsvis kan det bidra till att lyfta förskolans förutsättningar att verka socialt utjämnade högre upp på agendan. (pdf)
Detta är en redovisning av resultatet från undersökningen av medievanorna bland barn 0–8 år. Här ingår också frågor om vårdnadshavarnas attityder kring barnens medieanvändning, skyddsaspekter när det gäller medieinnehåll och åsikter om skadlig mediepåverkan. (pdf)
I den här promemorian beskrivs Skolverkets officiella statistik om barn och personal i förskolan hösten 2018. (pdf)
Dela
Skriv ut