”Förskolan ska ha hög kvalitet oavsett driftsform”
Vi vet att levnadsförhållandena skiftar beroende på var man bor och att kompensera för dessa är en mycket viktig uppgift, skriver Anneli Rhedin (M) och Kristina Palmgren (L).
Här samlar vi nyheter, rapporter, forskning och utveckling för förskolan.
Vi vet att levnadsförhållandena skiftar beroende på var man bor och att kompensera för dessa är en mycket viktig uppgift, skriver Anneli Rhedin (M) och Kristina Palmgren (L).
För ett par år sedan jobbade jag på olika förskolor här i Borås. Kort sammanfattat så var ett av de mest lärorika yrkena jag haft. Hur klyschigt det än må låta så fylldes livet ständigt av glädje tack vare de där små liven, skriver Anela Murguz på ledarplats.
Till nästa termin får landets förskolor en ny läroplan som bland annat lägger ett större fokus på digitalisering. Men hur kan man implementera, programmering, källkritik och digitalt lärande i verksamheten?
Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.
Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.
Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.
I förskolan möts människor från olika kulturer som talar olika språk. Med rätt stöttning kan de flerspråkiga barnen utveckla både sitt modersmål och svenskan.
Det finns en övertro på att förskolebarn ska förstå vetenskapliga samband om man lär ut på ett roligt och fantasifullt sätt. ”Man komplicerar sammanhang ytterligare genom att inte berätta enkelt”, säger Anneli Bergnell, som utbildar förskollärare i Borås.
Specialpedagogiska skolmyndigheten betalar ut bidrag för utvecklingsprojekt till skolor och förskolor – under 2019 kommer myndigheten att betala ut 88 miljoner kronor till 134 olika utvecklingsprojekt.
I en ny systematisk översikt från Skolforskningsinstitutet behandlas lekens betydelse för att utveckla barns sociala förmågor. Översikten kan fungera ett underlag för förskollärares kollegiala utveckling av undervisningen i förskolan (sammanfattning).
De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen (pdf).
Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.
Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.
Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".
Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.